Wednesday, October 28, 2009

Status Quo & Foamrollers

Bade hemaktiviteter och jobb passerar forbi i en relativt ansprakslos status nu. Pa kvallstid kanns det som jag borde ha hur mycket tid som helst over for en 'massa' annat (fast egentligen gor man ju inget speciellt - visst ar det konstigt?). Rehab-massigt har jag gjort precis som fysioterapeften sager: undvikit lopning men daremot kor jag latt benstyrka och stretching pa kvallarna hemma, allt enligt ordination. Dessutom gick jag och kopte en foamroller idag pa lunchen. Liten och natt, drar inte speciellt mycket utrymme. Ska anvanda den framst i sidled langs laret och ned till knat (gor ganska ont men det kanns att det ar jatteeffektivt). Synd att vadret har blivit kallt och regnigt igen, det ar inte sa mysigt att vara i poolen da. I senaste Runner's world var det passande nog en "injury special", dvs 40 sidor smockfull lasning med fokus pa loparskador, symptom, rehab osv, - valdigt passande just i dessa tider.

Humoret ar pa topp anda - jag VET ju att jag maste ta det lugnt och tanka om, tids nog blir knapp-benet blir bra igen och da kommer jag tillbaks med lopningen med stormsteg (eller atminstone sma steg till att borja med...).


Foamroller 002

Tuesday, October 27, 2009

ITB - (Check!)

Googlade... fragade pa jobbet... fragade kompisar... bladdrade i yellow pages.... Kort sagt, anvande alla mojliga resurser for att fa tag pa ratt typ av hjalp. Till slut hittade jag det som jag tyckte lat lampligast - Ergoworks Sydney sports physiotherapists som framforallt "behandlar" loparskador och riktar in sig pa rehab, upplarning (i forebyggande syfte) samt omedelbar hjalp. Bingo! Som tur var hade de en avbokning samma dag sa den nop jag pa en gang.

Diagnosen blev som jag trodde, ITBS eller bara ITB som det ocksa kallas. Fick massage pa hela benet mellan hoften och knat (och nej, det var INTE skont...), och sa anvandes ultraljud pa knat for att losa upp knutar, tighta senor och andra daligheter. Annars ar det mest bara en rejal dos hemlaxa som galler. Man ordinerar -

- Vila fran vanlig lopning (en vecka till att borja med, sedan kan jag sakta borja bygga upp...Simning och vattenlopning och andra milda aktiviteter ar dock ok)
- Stretching och ater stretching efter all workout (speciellt hoften och utsidan pa benet men jag kommer att jobba igenom en massa ovningar som jag fatt. Och detta maste jag kora igenom for alltid)
- Foamroller pa hela sidan av benet (Maste kopa foamroller!)
- Styrka (i forebyggande syfte. Har en massa ovningar som jag ska jobba med)

Ja, det var val allt. "ITB in a nutshell" som physion uttryckte det. Det kanns i alla fall bra att ha fatt en diagnos och lite ovningar.

TACK för alla tips och kommentarer - ni är supergulliga!

Monday, October 26, 2009

Anti-diss

OK, jag tar nya tag och lamnar alla negativa kanslor bakom mig. Visst ar det latt att mala f-n pa vaggen nar man blir besviken pa skador och sa, men om jag ska rannsaka mig sjalv sa slarvar jag en hel del, detta ar jag fullt medveten om. Det jag maste jobba pa mer ar:

- Uppvarmning
- Stretching
- Styrka
- Variation i traningen. Vaxla lopningen mellan cykel, simining, vattenlopning...

Inte i nagon speciell rangordning alls. Aqua-running blir det idag. Med mjukstart, lang stretch och lite core pa det.

Och kolla, jacarandatraden har nu slagit ut och det signaliserar ju var pa langa vagar! Ingen anledning att ha ledsna miner da.

Wollomoloo walk 001

Sunday, October 25, 2009

ITBS?

OK, nagon gang skulle det val handa. Fram till forra lordagen har jag lopt utan nagra som helst krampor. Visst, det kom en strackning en gang, och sa har jag beklagat mig over blanaglar och omma tar men allt detta ar liksom glomt och forlatet nu.

Men som sagt, forra lordagen hande nagot vid lopundan; det var forsta gangen jag kande en ganska markant smarta i vanster kna, specifikt pa utsidan av knat (fast inuti). Smartan stralade liksom uppat mot hoften och holl i sig nar jag sprang. Nagon gang under rundan fick jag faktiskt stanna ett tag och bara ga, och da forsvann smartan ratt sa snabbt. Sprang vidare iaf och val hemma forsvann det onda helt, men sa fort jag gick i trappor, speciellt ner i trappor, och la belastning pa vanster ben sa var kanslan dar igen. Bojde jag benet i luften sa hordes ett "klick" nar benet var i en viss vinkel, och just vid klicket kunde jag kanna samma smarta. Vanlig gang daremot gick bra. Den experimentella vattenlopningen forra veckan blev ett resultat av den knasiga kanslan i benet. Tankegangen var att om idiot-benet fick vila fran asfalt i nagra dagar sa kanske det onda skulle latta.

Sa kom fredagens loprunda och da hander samma sak. Lordag loprunda (igar alltsa) SAMMA SAK (fast varre den har gangen...). Saledes. Lite smatt orolig och frustrerad satte jag mig ner och googlade. Givetvis var det ratt mycket jag hann tanka da men det jag undrade over mest var symptom pa Runner's knee. Hittade massvis men inga symptom som direkt stamde med "min akomma". Letade vidare via Sports Injury Bulletin och kom da over en beskrivning som pa punkt och pricka beskrev det jag kande: ITBS, eller iliotibial band syndrome. Nastan allt de namner om skadan stammer.

- Smarta pa utsidan av knat (check)
- Smartan okar under pagaende lopning, speciellt vid backar (check)
- Smartan kanns som en kniv i knat (nastan - check)
- Smartan blir extra pataglig i i nerforsbacke (check!!)
- Smartan upphor i stort sett pa en gang nar man slutar springa, aven om omradet ommar nar man forsoker massera det (check)
- Reflexmassigt borjar man springa med allt stelare ben; smartan kanns mindre om man undviker att boja knaleden (check)
- Smartan kanns i utsidan av låret och upp till hoften (check)

Allt detta, som givetvis ar ganska allmant, och en massa andra detaljer namner de angaende ITB-problem. Jag kan i princip bocka av varenda sak de pratar om. Kan det vara sa att det ar ITB-muskeln som ar problemet i mitt fall? Givetvis ska jag bege mig till en sportgymnast eller kiropraktiker nasta vecka sa far de kolla vidare.

Friday, October 23, 2009

Fredag!

Basta starten pa helgen: oppna med en loprunda (9km) efter jobbet sedan kan man bara njuta av att ha en HEL helg framfor sig.

Men nu ska jag sjunka ner i soffan och lasa senaste upplagan av R4YL - Run For Your Life - och australiensiska Runner's World. Trevlig helg!

R4YL

Thursday, October 22, 2009

Enkla medel

Tank att man ofta ska gora det sa komplicerat for sig! Vattenlopningen funkar jattebra bara med ett par rejala strumpor (typ Stadiumstrumpa-variant som ar ganska tjock men som inte haller alltfor bra kvalitet - lite losa tradar ar bra!). Eftersom det blev varmebolja igar, ca +30 nar jag kom hem pa kvallen, sa skippade jag den vanliga lopningen for aqua-varianten. Nu kandes tekniken dessutom riktigt bra, inget halkande utan strumporna gav bra faste pa botten och jag sprang och paddlade mig fram (kandes som det blev en slags hybrid mellan en schaferhund i vatten och Neil Arsmtrong pa manen). 40 minuter vattenlopning som sakert kommer att kannas i morgon.

Wednesday, October 21, 2009

Korta vadmuskler?

Vaknade i morse och satte ner fotterna pa golvet. Kandes ungefar som att ett alldeles for hart spant snore satt fast inuti benet, i vaden. Sahar pa formiddagen kanns det fortfarande som jag gar och haltar och har alldeles for korta vadmuskler. Det har med vattenlopning ar tydligen mer effektivt an man tror! Det luriga ar val mest att det inte kanns speciellt jobbigt nar man val springer i vattnet (slutar man sa slutar man for att man ar uttrakad och inte for att man ar helt utpumpad). Men framforallt ar det nog for att man anvander helt andra muskler an i vanliga fall.

Har googlat en massa om vattenlopning och det verkar vara vanligare an man tror, aven om aktiviteten nog ar mer ansedd som rehab eller avbelastningstraning. Ett par skor (eller strumpor) som greppar skulle jag dock vilja ha. Pa tex Funbeat och andra siter pratar man om vattenlopning, eller deep water running som det heter har, samt vilken utrustning man bor skaffa sig. Dels finns det en slags vattensandal, sedan finns det wetwests for djupt vatten och viktbalten for lite grundare vatten. Var pool ar inte djupare an 1.20 m (och ca 20m lang) sa i mitt fall behover jag ju knappast nagon flytutrustning.

Nej, nog med vattensnack nu for en stund. Borjar ju snart se ut som ett russin! Ikvall far det bli ett vanligt loppass. Pa asfalt.

Jagar vidare

Nej, dykarskorna funkade INTE som poollopardojjor - det blev bara annu slirigare pa poolbotten. Men varmt och skont var det om fotterna i alla fall!:) Sa jakten gar vidare helt enkelt. Det har med poollopning har jag fatt dille pa sedan en kompis till oss berattade om sin traningsteknik och att han brukar springa i poolen som omvaxling. Mig lockar det dels for att det ar skonsamt for kna och leder, och sa vill jag ju garna alternera traningen sa mycket det gar. Dessutom gar vi mot sommar och nar det blir riktig hogsommarvarme gar det ju nastan inte att rora sig, an mindre springa i normal miljo. Simning har jag kort pa hittills nar det blir sadar riktigt varmt men simning ar inte riktigt min grej.

Swiming 044

Japp, dar var det dags att hoppa i och sluta maska! Hela vatdrakten inklusive skor ar ju for boveln pa!!

Tuesday, October 20, 2009

Vattenlöpning & Fivefingers

Det borjar sakta men sakert varmas upp har i Sydney. Efter det som kallas vinter har (ca 4 manader kallt vader) ar poolen inte riktigt sa varm att man bara vill kasta sig i huvudstupa (inte jag i alla fall - det ar jag alldeles for feg for). Men igar blev det ialla fall premiardopp for sasongen och ett traningspass i poolen. Skulle gissa att temperaturen i vattnet nu ligger pa runt +14, sa ar man badkruka och alllmant frusen - som jag ar - sa kanns det inte speciellt inbjudande att hoppa i.
Men som sagt, premiar blev det fast med lite hjalp pa traven:) Jag har ju tidigare pratat om att kla sig ratt for att kunna fa ut sa mycket som mojligt av varje traningstillfalle, och i det har fallet, i vatten, var det inget undantag. Det blev alltsa pa med vatdrakten som jag i normala fall anvander nar jag snorklar. Fick en och annan konstig blick fran grannarna nar jag vandrade ned till poolen ikladd som om jag skulle ut och djupdyka bland rev...ehum.... Som tur var joinade M mig i poolen med sin simdrakt ocksa sa jag slapp vara helt ensam i min 'galenskap'.

Det blev 45 minuter vattenlopning kombinerat med vanlig simning. Lopningen barfota i vattnet gick sadar. Jag halkade en hel del pa botten och fick inte riktigt nagot grepp, men det var skont och ratt jobbigt anda nar jag val hittade en bra teknik och kom igang. Bast funkade det nar jag satte ner hela foten ratt langt fram pa botten och liksom drog mig fram. Funderade pa om ett par Fivefingers skulle vara ett bra alternativ for att fa detta grepp pa poolbotten (Snorkkis, vad tror du?).

Eftersom det kan vara ratt bra att ha alternativa traningsmetoder sa kanns det som ett par vattenskor skulle vara en bra satsning. Har kom jag ju pa att jag har ett par dykarskor som jag anvander med fenorna - dessa skulle eventuellt kunna funka. Det far bli test ikvall, och om de inte funkar sa ska jag kolla om jag hittar nagot stalle som saljer Fivefingers.

Svinkall pool dar man kan vattenlopa. Inte ens badkrukorna kommer undan.

Monday, October 19, 2009

Cykel 26,5 km

Testar som variation det kanda koncepter "sondagscykeltur". Det funkar som traning nar man kor enligt foljande: lag vaxel i utforsbackar och rakstrackor, och hog vaxel i uppforsbackar. Det kanske finns nagot flashigt namn pa den har typen av - for mig - bakvand cykelteknik. Det resulterade iaf att jag fick trampa som tusan pa rakorna (pga den laga vaxeln) och kampa som en gris i uppforsbackarna med hog vaxel. Blir sakert annu battre om man satter pa vikter pa benen sa man far lite motstand. Skont att vila knana och fotlederna! Kanslan efter var ratt harlig med bultande ben och lagomt utarbetad torso.

Rundan var den gamla vanliga, fast 5 varv och i cykelfilen istallet for lopfilen; Centennial Park.

Sunday, October 18, 2009

Duktiga tjurskallar

Herregud - snalblast, runt nollgradigt, backar, iskallt vatten, lera....(har jag missat nagra andra smaskiga ingredienser?). Har precis kollat igenom bilderna fran gardagens Tjurruset och kan inte annat an konstatera att det ar skillnad pa lopp... och lopp. All respekt sager jag bara men det har ar inte riktigt min kopp te.

Bild: Tjurruset.se

Saturday, October 17, 2009

Premiärrunda: Adidas Supernova Glide

Sissodar, sag hej till de nya Adidas Supernova Glide som darmed ersatter mina gamla dojjor. Dessa inforskaffades idag och har redan hunnit invigas. Kopte en storlek storre, alltsa 40 och det kandes helt ratt sahar i efterhand. De kanns betydligt lattare an mina gamla Asics GT 2140, dessutom kanns de mer som de ar formade efter foten snarare an att foten pa nagot knasigt satt ar formad efter skon, vilket var mer kanslan jag fick av de gamla skorna. Gillar dessutom att plosen ar jattetunn vilket gor att den bara ligger pa plats och inte drar en massa onodigt utrymme. Tummen upp an sa lange forrutom att vanster kna kanns lite omt sahar i efterhand (tror det beror mer pa langresan och stillasittande an mina nya skor...).

Invigningsrundan i statistik da...
Runda: Federation Way, Centennial park x 2, Redfern park
Distans: 12.18 km
Tid: 60:46 min
Snittempo: 4.59
Snittpuls: 159 bpm

Adidas Supernova Gilde

Dojjorna som ska fa mig att springa som en gasell

Friday, October 16, 2009

Åter till den vanliga terrängen

Hamnade pa Elvis Costello-koncert igar (vem sa att vila ar basta jetlagsmedicinen?), sedan blir det bara fortsatt tempo for att halla igang valbefinnandet. I morse rev jag av favoritrundan i Centennial Park, allt medans Costellos Pump it up fortfarande spelade pa repris i huvudet. Skont att vara pa plats igen. Under loprundan hande inget noterbart forrutom att jag fick springa i de riktigt gamla lopardojjorna eftersom mina Asics redan fatt ga pa sopen. I morgon blir det besok pa SOS - Save Our Soles Running som ar en specialiserad lopklinik/butik har i Sydney, ska bli kul att se vad de kan saga om eventuell pronation och hur mina steg ser ut. Jag misstanker att det bara ar neutralt men vill bara ha det bekraftat av en bra kalla.

Thursday, October 15, 2009

Godmorgon från Sydney

Sadar, da var jag pa plats i Sydney igen - med engelsk keyboard och allt annat som det innebar. Det var inte varmebolja nar jag landade i morse, snarare lite smakyligt. Tack o lov, for det kan ju vara ganska jobbigt att ga fran hostsverige till stekhet bastu. Nu verkar temperaturen dock ligga pa ganska behagliga +22C och sa verkar det se ut for resten av veckan.

Stockholm var sig likt, om man ska reflektera over det. Lika fabulost som alltid. Hangde mycket runt Kungsholmen och city men fick aven till besok i tva norr-fororter. Lopmassigt fick jag dock bara till en runda; utgang fran Kristineberg, sedan in mot stan, Soder malarstrand, stadshuset och nybrokajen, och sa "hem" igen med en extra svang forbi Fredshallsbadet. Totalt ca 10.3 km. Alla dessa valplanerade gangvagar... man glommer bort hur bra allt funkar. Visst saknar man stan otroligt mycket men det ar samtidigt skont att vara pa plats hos maken har i Sydney. Jo, en sak till om Stockholm - det blev sa klart ett besok pa Runner's Store pa Vasagatan. Mycket fint dar! Var valdigt sugen pa att sla till pa ett fint, vindtatt loparstall, men med tanke pa att jag redan har ett Bjorn Daehlie-set och det blir ratt lange tills nasta anvanding (blir ju shortsvader nu i 9 manader framover) sa lyckades jag avfarda den iden.

Annars da? Jo, givetvis ar jag enormt springsugen. Det far bli ett pass imorgon. 29 timmar i en flygstol suger verkligen.

Wednesday, October 14, 2009

Hej från F56!

Eller åtminstone snart från F56. Hittade en dator på loungen som nu får sig en sista känga innan jag kliver ombord. Innan intaget av cashewnötter och GTs alltså. Men nu till ämnet - fick en kommentar om vad benövningen var som jag pratade om för ett tag sedan. Denna övning (även kallad Jane Fondaövningen) tipsade Daniel om och jag kör den enligt följande utförande:

Stå med båda fötterna parallellt. Ställ en stol framför dig som du håller tag i (stolsryggen). Höj ena benet sidled långsamt rätt ut - så långt det går. Sänk benet till originalläge. Upprepa 15-30 gånger. Rörelserna ska vara långsamma och kontrollerade, inga ryck alltså. Gör likadant med andra benet.

Moment 2 är att vrida foten så den pekar utåt, ungefär som om du spelar fotboll. Höj och sänk benet sidled likadant, återigen 15-30 gånger på båda benen.

Sista momentet är att vrida foten inåt, så den pekar mot den andra foten alltså. Höj och sänk likadant sidled. Känns övningen inte tillräckligt hård kan man sätta vikter runt fotlederna. Detta behövde dock inte jag utan det hjälpte med mina egna bens vikt.

Den här övningen borde dessutom funka att köra på planet, i gången, när man är som mest rastlös. Ja, så det får bli min position nu i de närmaste 29 timmarna. Tycker att det borde avsöndra lite mjölksyra åtminstone när vi passerat Borneo. On that note, nu är det dags att boarda!

Thursday, October 8, 2009

Mot Sherwoodskogen!

Hörrni, nu drar jag vidare mot Stockholm i några dagar innan det blir avfärd mot Sydney. Som det ser ut nu har jag en superbusy agenda med kompismöten på olika ställen och en massa annat kul så jag vet faktiskt inte hur mycket löpning (eller bloggning) jag kan få in i schemat i mina dagar där. Hade jag haft några dagar till så hade jag gärna sett till att ordna någon slags löpbloggträff, men just nu kommer jag att köra på principen att "får jag springa alls så är det en bonus".

See ya later - i löparuniform och förmodligen i en lite mindre höstig miljö Down Under!
Domsjö 4 088

Wednesday, October 7, 2009

Vacancies open for passionate staff

Visst är det kul när man går in i en butik och börjar prata med personalen som visar sig vara sakkunning, brinner för ämnet i fråga och presenterar produkterna för att informera kunden och inte nödvändigtvis enbart för att sälja. Lite av den känslan fick jag igår på Intersport. Skulle egentligen inte köpa just nu utan var mer inne på att kolla runt lite och reka marknaden. Nya dojjor är jag ju som bekant inne på, men köpet får bli i Sydney (det är både billigare och finns ett större utbud där). Hur som helst, detta informerade jag personen i fråga om, men trots det så visade han runt och pratade säkert 30 min om olika skor och vad jag kunde tänkas behöva. Nu vet jag tex vad skillnaden är mellan materialet i en dömpad sko, hur materialet studsar där (inte alls m.a.o) i jämförelse med ett studsigt material i början av skon - Adidas använder sig mycket av den uppdelningen. Asics använder sig av en slags gele som känns ganska skum i handen men det är ju som bekant i skon och inte i handen den hamnar i slutändan. Väldigt intressant!

Annat nämnvärt var att jag fastnade mest för Asics Cumulus, sedan kändes Adidas Adistar Ride också väldigt bekväma. I vanliga fall drar jag storlek 39 men den här gången tror jag nästan att jag ska testa med en storlek 40 bara för att vara säker. Den kändes ändå inte för stor.

Nämnbart nummer 2 är också att det förmodligen bara är i Sverige man kan gå in i en butik och få den här typen av service utan att förväntas handla. Här jämför jag framförallt med Australien och England där butikspersonalen oftast går på provision och är således lite mer "på" att sälja även om det inte nödvändigtvis är det bästa för kunden.

Favorit i repris

Bönhusbacken, Brödrabacken, Hallbacken, Husvägsbacken....phu - ständigt dessa backar! Vare sig man vill eller inte så blir det backträning när man är här. Idag kändes benen som vedklumpar. En inte alltför härlig känsla.

Distans: 11.20 km
Tid: 60:03
Snittempo: 5.25
Snittpuls: hade ej pulsbandet på mig men det kändes som 300 bpm!

Tuesday, October 6, 2009

Runner's breakfast

Brukar skämtsamt prata med maken om "runner's this", "runner's that" (=runner's high, runner's low, runner's feet, etc, etc - listan går att göras rätt lång). Springer man en hel del så blir ju löpningen onekligen en naturlig del av alla samtalsämnen, även om maken som inte springer nog tycker att det är...ja, måttligt kul, skulle jag misstänka (chansar vilt här men det är ungefär då öronpropparna brukar åka in).

I morse fick jag anledning att mynta ytterligare ett "runner's..." uttryck; nämligen runner's breakfast. Bortskämd som man är stod frukosten serverad på mammas köksbord när jag klev ut från duschen i morse efter morgonens milrunda (tack mamsen!).

Frågan är bara hur enkelt det blir att övertala maken om att det här är en trevlig tradition som bör tas i akt när jag kommer tillbaks till Sydney?

Frukost 001

Runner's breakfast ger starka ben: rikligt med kolhydrater, protein, antioxidanter, kaffe, juice och youghurt

Monday, October 5, 2009

Veckans träning

Sista helgen hemma hos päronen har jag verkligen fått öva på mina social skills med en mastondontagenda som skulle imponera på Micke Bindefeldt. Dessutom klämde jag in en Stieg Larsson-eftermiddag idag och såg både gamla och nya filmen. Phu! Kul fast utmattande att ha ett så packat helgschema.

Vila från löpningen blev det således idag fast igår blev det en runda på 9.4 km. Den gångna veckans distans blev 39.2 km. Ikväll har jag kört ett corepass med fokus på rygg, mage, armar och ben - darrig hand så här i skrivandets stund. Avslutade med en 15 minuter lång benövning som rekommenderats av Daniel, även här kändes mjölksyranivån rätt hög och de sista benlyften genomfördes med en riktig grimas i ansiktet. Blir definitvt en repris av detta.

Nästa vecka blir resevecka igen med ett första stopp i Stockholm i 5 dagar innan jag dar vidare mot soliga Sydney igen - bra timing enligt mig eftersom vintern nu verkar vara runt hörnet. Yes, det var väl allt.

Snart snötäckt...
Domsjö 4 101

Thursday, October 1, 2009

Frostigt pass

Japp, nu närmar sig vintern med stormsteg! Idag kl. 10 när jag gav mig ut låg det ett rejält lager frost på gräsmattan. Fint men kallt! Fast med dubbla lager runt kroppen, en mössa och ett par fleecevantar kändes det inte alls speciellt kallt när man väl började springa. Här kan man ju konstatera återigen att klädernas funktion gör HELA skillnaden. Hade jag haft en dålig mössa (eller ingen mössa alls) hade jag inte kunnat njuta av passet, och likaså med vantarna och resterande utstyrsel. Idag sprang jag i Björn Daehlie-skidoverallen som fungerar utmärkt som löparuniform i kallt klimat.

Dagens bana; inte speciellt annorlunda än förra gången. Började med en runda i elljusspåret (2.5 km), sedan ner mot Vågsnäs och båthamnen (x3), en kort paus, och så uppför Bondegatan igen och runt Jakthornet.

Distans: 10.03 km
Tid: 54:33
Snittempo: 5.26
Snittpuls: 164 bpm

Runner's feet

Löpardojjorna börjar nu bli rätt utslitna efter 5 månaders hård användning (för att inte nämna färgen som nu antagit en mer...eh... ohälsosam gråaktig nyans...). Det är således dags att köpa nya. Funderar på att gå från mina Asics Gel GT 2140 och testa något nytt - har aldrig varit riktigt nöjd med dem. De gav mig blånaglar efter City2surf-loppet och ger mig regelbundet ömma tår. Har mest tänkt att detta med ömma tår och annat är bieffekter som en löpare får stå ut med, att det liksom bara är "normalt" och att det ändå är värt det - man får ju ändå så mycket tillbaks. Sedan jag började springa längre och mer regelbundet (ca 8 månader sedan) har jag varit väldigt noga med fotvård, tex att fila naglarna i lagom längd, att göra fotbad och smörja in fötterna och att ha riktiga löparstrumpor som inte skaver (och dessutom när jag INTE springer att ha rätt fotvänliga skor även där).

Givtevis är jag medveten om att skons passform och pronationen är en väsentlig del i löpandet men eftersom jag gjort x antal tester och inte har någon speciell lutning så måste man ju börja undra...

Hur funkar det för er andra - får ni ont i fötterna efter ett långpass? Är det runner's feet-syndromet/ödet att ständigt gå omkring och ha ont i fötterna? Eller tror ni att jag helt enkelt väljer fel sko? Distansmässigt gör jag nu ca 35-50km/vecka fördelat på 4-5 pass.


Domsjö natur 034
Asics Gel GT 2140 på "sista versen" - dags att prova något nytt?