Kajko vad

Igar nar jag kom hem fran Palm Beach gav mig ut pa en loparrunda. Mitt under rundan kande jag hur det borjade dra i vadmuskeln ganska hogt upp. Saktade ner eftersom det 'drog' mer och mer och gjorde jakligt ont. Till slut gick jag hem sista biten. Idag ar det inte ett dugg battre; nar jag gar i trappor och stracker ut benet, eller gor ett skutt sa gor det riktigt ont. Vad gjorde jag som var annorlunda igar, tro? Jag kunde kanna det komma nar jag sprang sa nagot speciellt maste ha orsakat det onda i vaden. Kan det ha varit den dar tunga strandrundan, tro? Eller en timmes stillasittande pa en mc? Hmm... Ikvall blir det salades en lugn mandagkvall med foten vilandes pa soffan. Hoppas pa snar aterhamtning och att det bara var en strackning som fixar sig sjalv inom kort.

Livskvalitet

Efter en lang weekend som mest har bestatt av vila, langsamma promenader och fantastiskt god mat ar jag ater i Sydney igen. Forrutom lite ont i baken (hojen ar helt ny och satet har liksom inte mjuknat till an), plus lite ryggont (men det far man ju rakna med) sa var det en helt underbar hojresa upp till Palm Beach som bjod pa ett ganska storslaget landskap - branta klippor, laaanga vita strander, vajande palmer och sol. Palm Beach ar ett somnigt litet samhalle dit man aker mest for att gora det australienaren gor allra bast: ata gott, dricka gott och vara pa stranden saklart. En langhelg gar valdigt fort men tank vad mycket bra man kan packa in nar det bara ar tva personer och man ar inne pa samma spar - vila och bara 'vara' mest. Fast vi fick till lite lopning ocksa. 5 km pa stranden i gar kandes som 15 ungefar. Tva steg framat, 1.5 bakat/nedat. Visst ar det bra for knana men distansmassigt kanns det lite snopet.

Palm Beach - here I come

I helgen ska vi ta hojen upp till Palm Beach, ca 1 timme norr om Sydney. Men den har gangen ar det inte vanliga hojen utan en annan slags hoj som kraver minimal fysisk anstrangning - en Honda Fireblade CBR 995 (jag baktill och M vid styret). Jag ser framfor mig en skon hotellvistelse med massor med god mat, avslappning och poolhang, men givetvis nagra harliga langrundor pa stranden ocksa. Fingers crossed att det vackra varvadret haller i sig. Sa vi ses efter helgen alltsa!

Bra koncept: fartlek & blå himmel

Traningsuppehall stod det pa schemat idag men den planen gick inte att halla. Resten av veckan kommer att bli lite upp o ned pa grund av en massa andra saker som hander - nastan bara roliga som jag aterkommer till senare. Sa med det i baktanken sag jag en mojlighet att fa till lite rolig mellandistans idag (bytte onsdagsplanen mot torsdagsplanen m.a.o. sa imorgon blir det vila). En bla himmel och ett sugande tempobegar ar dessutom svara forutsattningar att avfarda. 8.7 km fordelat pa 2.

Runda: Centennial Park intervaller, Redfern Park
1. upp till parken och runt hela: 5.30 km, 5.00-tempo, 159 bpm
2. fran parken, tillbaks och 1 x Redfern Park: 3.4 km, 5.18-tempo, 166 bpm
Distans: 8.7 km
Snittempo hela rundan: ca 5.10
Snittpuls: 161 bpm

Dagens Läsning: Jack Daniels Formula

OK, nu har jag ocksa hoppat pa VDOT-hypen och skaffat Jack Daniels Running Formula. An sa lange ar jag bara 40 sidor in men kan forsta varfor boken blivit en saljsucce och att han ar sa framgangsrik som coach - atminstone om man ska doma av den odmjuka tonen i boken och hans dynamiska tankesatt. Det jag gillar bl.a. ar att han inte utgar ifran att lasaren redan besitter alla tekniska detaljer (utan att for den sakens skull forlojliga situationen med dummie-forklaringar). Sa jag tror det har blir en jattebra bok som jag kan lara mig mycket av (har ju en hel del att lara gallande termer och teknik:). Men som sagt, innan jag sager for mycket ska jag lasa vidare och lata alla strategier och hela VDOT-iden falla pa plats.

Backträning & stubborn skills

M ligger sjuk och hostar och nyser. Sjalv hoppas jag att jag slipper aka pa samma akomma (blir mycket vitaminboosting for att han snabbt ska bli piggelin). I dag blev det intensiv backtraning som straff for att jag skolkade fran traningen i sondags. Och let's face it: backtraning ar ALDRIG kul. Fast mjolksyranivan blev ganska hog och val i backen sa var det bara att utnyttja den dar envisa tjurskallen som kan vara ganska bra att ha ibland. Vaderna, rumpan och laren ar lite mora sahar efterat, dessutom kanns det i korsryggen (formodligen ett tecken pa en daligt tranad rygg...). Men jag sager det igen; backtraning ar aldrig kul. Fast det ar ganska nodvandigt ibland.

Dagens I-landsproblem: Nyckelknippa i näven

Irriterar man sig pa nagot sa ar det bara att losa det sjalv - dvs om det nu gar. Just nu irriterar jag mig pa nyckelknippan nar jag springer. Det jag tror skulle vara bra ar en liten "arm-vaska" dar jag kan stoppa nycklarna under loprundan. Att springa med nyckelknippan i handen kanns klumpigt och anstrangt, och eftersom den ar ganska stor, kan jag heller inte knola ned den i byxfickan. Puma hade en liten bra variant (som nastan var for liten, men den ska ju inte vara for stor heller) men forskrackligt dyr, nastan $70.00 (400 spann). Blir till att kolla utbudet pa nagra andra stallen. Ja, det var val dagens mest lojliga I-landsproblem.

Veckoplanering

Har en hektisk vecka framfor mig - roligt! Vi aker dessutom ivag pa en miniweekend nasta helg sa da kanns det extra viktigt att planera veckan val. Gar det sa skulle jag vilja lagga upp det sahar ungefar.

Mandag (8.5 km - avklarat)

Centennial Park (halva) + Redfern park

Tisdag (ca 7 km)

Moore Park

Backtraning upp o ner

Onsdag (recovery)

Torsdag (ca 10 km)

upp till Centennial Park - intervall 1

runt Centennial Park - intervall 2

hem fran Centennial Park (och runt Redfern park) - intervall 3

Fredag (recovery)

Lordag (distans?)

Palm Beach - lopning pa stranden

Sondag (distans?)

Palm Beach - lopning pa stranden

Off Topic: Min nya Grodman

Hade planerat in en loprunda igar men det hanns ju inte alls med. Det far jag ata upp den har veckan istallet. Det blev istallet en lang, men visserligen jattetrevlig lunch med nagra kompisar, sedan akte vi ivag och handlade en vatdrakt till maken. M ar simmare men behover en simmar-vatdrakt under vintern har i Australien eftersom poolen inte ar uppvarmnd da, ligger pa ca +9C vilket ar liiite kallt att simma langa laps i. Sagt och gjort - vi hittade precis det han var ute efter pa 2XU i Paddington, en nyoppnad butik som specialiserar sig pa triathlonklader (men ocksa har valdigt fina loparklader). Det blev en tunn helkroppsdrakt pa 1mm med extra material under armarna sa att han ska kunna rora sig battre. Skillnaden pa en simmar-vatdrakt och en vanlig dykar-vatdrakt ar just att det ar mer material under armarna, att den ar mycket tunnare och har en halkigare kansla for att komma fram snabbare i vatten - som dykare har man ju mest armarna langs med kroppen och behover inte rora armarna lika mycket. "Groddrakten" ser ut sahar och ar f.o. valdigt snygg pa. Inte ett jota med lopning att gora men det har kommer att bli hans nya mantra framover (och pa satt o vis lite av mitt ocksa).

Lördagsnöje - 12.5km med etapper

Blev en lite langre runda idag med lite annat upplagg. Uppjogg mot Federation Road, val i parken la jag mig pa ett snittempo pa 4.58 som kandes forvanansvart bra. Efter en hel runda i parken stannade jag och tog en paus i tva minuter, sedan pa med nasta etapp pa snitt 5.10-tempo (och samma runda i parken). Stannade en sista gang i 2 minuter vid ingangen till parken innan det var dags att ge sig ivag hemat och pa etapp tre. Totalt 12.50 km och en lang stretch efterat - supernice. Ska definitivt avverka fler sanahar "etapprundor" (om det nu kallas det?). Men nu blir det ut i solen for att dejta en kompis! Mjukglass skulle sitta fint.

Mot cykelverkstan

I helgen ar det tankt att cyklarna ska fa lite uppmarkamhet. Cykelkedjan har borjat rassla misstanksamt, en av vaxlarna gar nastan inte att fa i, och koggarna pa bakhjulet har notts ner och ser allmant skadade ut. Sa det blir en svang till cykelverkstan helt enkelt. Ms cykel har ju nastan 15 ar pa nacken sa fragan ar om vi inte helt enkelt ska uppgradera till en helt ny cykel for hans del - det beror pa kostnad och vad som kan goras sa klart. Men min cykel kopte jag for 2 ar sedan sa det blir nog bara reparation for den. I ovrigt har jag inte tankt mig nagra storre utsvavningar forrutom att hinna med nagra langpass, mota upp en kompis och dricka lite bubbel.

Halvmarathon Sri Chinmoy

Japp, da var det klappat och klart - nasta mal ar Sri Chinmoy halvmaran 22 November har i Sydney. Och med den registreringen kommer saledes min halvmara-oskuld att ryka:) Sri Chinmoy-loppet (alltsa vilket namn...!) halls dessutom i min egen loparterrang, Centennial Park, dar jag huserar var o varannan dag. Sa det kan ju verkligen inte bli battre; jag kanner varje liten forgrening i den parken. Det roliga i kraksangen ar att jag far med mig en loparkompis (exil-britt), och dar tror jag det blir en bra match. Det kan nog bli jamnt skagg mellan Sverige och England den dagen.

Lagomt var ordet

Lyckades komma ut pa en sen runda igar. Det ar aldrig speciellt kul att ga ut nar det ar morkt men ibland kan man ju inte riktigt styra vader, vind och resten av cirkusen, utan far helt enkelt bara bita i det sura applet. Men det blev ganska bra anda. Jag ville inte springa igenom hela parken (som blir ca 10 km) eftersom det blir sa himla svart nar det val blir morkt. Dessutom finns det inga inga gatulysen i parken sa det kan bli lite scary nar det blir sa dar morkt. Det positiva med gardagens runda var att jag 'upptackte' en ny runda som jag inte testat pa lopande fot annu. Genom att gena tvars igenom parken blev det ca 8km totalt och i snitt holl jag, vad som verkar vara mitt mest behagliga tempo pa 5.00 - lagom fart och distans mao. Inga konstigheter. Ibland ar det ganska gott att bara ligga i komfortzonen ett tag.

Runda: Centennial Park (genade tvars over parken), 2 x Redfern park
Distans: 8.16 km
Tid: 40:16 min
Snittempo: 5.00
Snittpuls: 161 bpm

Mission Impossible: Löpartoppar & Skumpprov

Bland det varsta jag vet ar klader som sags vara "speciellt framtagna" for en speciell sport och sa fyller de inte funktionen for fem ore. Ta det har med lopartoppar tex - att det ska vara sa j*la svart att fa fram en BRA stodjande bh som sitter i toppen? Jag vet inte hur manga "lopartoppar" jag har och anda star man dar varje gang och tar pa sig en separat sport-bh under for att den inbyggda liksom inte...funkar. Och nu ar jag anda inte speciellt tungt utrustad framtill sa det vete tusan hur det ar tankt att det ska funka egentligen.

Pa sistone har jag lagt ner liter mer moda pa att hitta ratt typ av traningsplagg - framfor allt toppar. Ofta blir det att man far hoppa omkring i provhytten ett tag for att se till att den klarar skumpprovet. Har i Australien finns det massor av riktigt daliga marken som nastan borde forbjudas pa marknaden (hade plus-Sverker varit har hade han slangt dem i soptunnan pa en gang!), men det finns en del bra ocksa - Skins tex ar speciellt for atleter och deras produkter haller vad de lovar. Kladerna ar superskona och funktionella - stodjande och i material som andas, varmer i kyla och haller en torr i regn, och klibbar inte nar man ar som mest svettig. Sommarna ar dubbelsydda och vanda utat sa det ar ingen risk for obehaliga skavsar tex. Dessutom ar de solskyddande vilket saklart ar en viktigt aspekt i Australien. Lululemon ar ett annat marke (Kanadensiskt visserligen men jag har aldrig hittat det forran nu) - aterigen, superskona produkter och topparna framforallt ar fantastiskt skona med inbyggt stod som funkar. Men visst ar det tragiskt att man ska bli beskviken pa etablerade sportmarken vars klader inte fyller syftet? Ibland undrar man vem som designat plagget egentligen - det kan ju knappast vara en person som har nagot med sporten att gora. Jag menar, hur svart kan det vara?

Nar jag aker hem till Svedala i september-oktober ar prioriteringen att se till att kramas sa mycket som mojligt med familjen. Men sedan vill jag saklart ta en svang till sportbutikerna och kolla in utbudet dar!

Tisdagsrunda

Vad harligt det ar nar man lyckas sluta tidigare mitt i veckan och det inte borjat morkna nar man aker hem. Vardagslyx. Jag kastade mig hem vid 4-snaret idag, val hemma kom jag snabbt ur jobbkladerna sedan var det bara pa med lopardojjorna och ut i parken. Vintervadret visar sig fortfarande fran sin basta sida, ca +19C och klarbla himmel igen. Nice! Mitt i rundan korde jag nagra snabba 4 intervaller pa cirka 500meter vardera. Trogt men viktigt. Kan jag bara halla ett santhar tempo under en hel mil sa vore det nagot att skryta om.

Runda: Federation Road upp till Centennial Park och hem
Distans: 5.76 km
Tid: 27:32 min
Snittempo: 4.47
Snittpuls: 139 bpm

Garmin 305 - Recension

Ambitionen med den har pulsklockan ar flera; dels att halla motivationen igang eftersom jag ar lite av en periodlopare, ganska mycket en planeringsnord och ibland i behov av en extra kick. Jobbet och en massa andra aktiviteter tar ibland alldeles for mycket tid och da blir det mindre lopning stundvis. Men framfor allt vill jag lara mig mer om mina loprundor och pa det viset forhoppningsvis bli en battre lopare. Och allt det dar tycker jag ar roligt sa da blir det liksom en massa flugor man slar i samma small sa att saga. Jag har aldrig agt nagon pulsklocka sa dar blir det svart att jamfora med andra klockor. Men redan nu kan jag saga sahar: I love it.

Fordelen med en sanhar teknik-klocka (i jamforelse med en stegraknare) ar for mig totalt avgorande. Alla extrafunktioner gor att man helt plotsligt ar med pa ett helt annat satt med planering av loprundorna, malsattningen, sjalva utforandet och slutligen analysen av loprundan. Traningsplanering kan man visserligen ocksa gora i huvudet, i excel eller i en vanlig filofax men man tappar ju helheten saklart.

Favoritaspekterna med min Garmin ar funktioner som The Virtual training friend. Halleluja! Josses vilken genial uppfinning! For mig som alltid tranar sjalv far man ju aldrig den dar kampen man behover ibland, den dar extra kicken som gor att man kan pusha lite extra. Sa virtuella kompisen kommer att bli mycket valanvand. Och sa har vi det har med pace alerts som ocksa ar fantastiskt bra nar man vill ha 'mer'. Genom ett irriterande pip blir man varnad om att man ligger efter i tempot (eller har for hog puls/borde ha sprungit langre, etc). I slutandan handlar ju en pulsklocka om information till loparen i ogonblickets moment och dar tycker jag att den fyller sitt syfte. Men sa mycket mer sakart.

Mjukvaran som kommer med, Garmin Training center ar GRYM. Gillar man, som jag, att halla superkoll pa uppgifter, utveckling, planering, etc, ar en sadan funktion totalt avgorande. Jag satt hela sondagskvallen igar och kollade pa mina senaste rundor dar puls i jamforelse med tempo, tid och elevation var presenterade i grafiska kurvor. Ratt kul att se att dar jag kampade som en gris ett tag gick pulsen upp ratt mycket och minuter-tempot ned osv. Formodligen raka somnmedlet for en normal person, sjalv tycker jag det ar skitkul.

Och let's face it, traning AR kul. Sa kul att jag faktiskt har klarat mig utan en pulsklocka i 36 ar:) Det har blir mer som en sporre eller en beloning. Sa for mig funkar den har typen av traningssystem.

Finns det da nagot negativt man kan saga om den? Njae, jag far verkligen anstranga mig for att hitta nanting. Det skulle vara da att knapparna ar lite svara att trycka in. Lite styva kanske, men jag forstar avsikten med det; man vill ju inte komma at knapparna av misstag nar man springer. Men ar man valdigt svag i naven sa kan det bli lite problem:)

Jag ger min Garmin en massa tummar up och rekommenderar den varmt om det ar nagon som funderar pa att skaffa en. Och nej, jag jobbar inte for Garmin om det var nagon som undrade:)














Garmin med loparstatistik - basta sattet att tillbringa en sondagskvall

22,5 km Cykel

Idag kom cykeln fram som variation. Egentligen gillar jag inte att cykla men jag maste borja variera traningen mer. Dessutom ar det bra mycket mer socialt eftersom M och jag kan cykla tillsammans da (han ar dessutom ingen lopare sa jag kommer mest ut sjalv pa mina loprundor). 22,5 km blev det pa 58:54 min med ett snittempo pa 2:36 och en medelpuls pa 145bpm. Och jo, det kanns i rumpan sahar efterat!

Vinter & +24C

Officiellt sett ar det fortfarande vinter, och det ar visserligen fortfarande ratt kallt pa morgnarna (runt +13-15C) men idag ligger temperatuern pa harliga +24 och imorgon ska det visst bli annu varmare. Det har betyder alltsa att jag nu maste borja planera loprundorna lite battre tidsmassigt for att undvika hettan pa dagen - sa tidiga loprundor pa helgerna blir det hananefter. I morse kom jag ut runt 10-snaret men jag far nog se till att kravla mig ut lite tidigare ju varmare det blir. Korde en mellanrunda pa 8.10km i behagligt tempo. Resten av detaljerna ser ut sahar -

Runda: Centenial Park
Distans: 8.10km
Tid: 41.46min
Snittempo: 5.09
Snittpuls: 165 bpm

Under utbildning

Gissa om jag har skoj med nya leksaken! En kortis om dagens runda bara; gav mig ut efter jobbet fullt utrustad med Garminklockan pa armen. Startade klockan och styrde kosan mot Federation Road och forbi Moore Parks tennisbanor. Det pep med jamna mellanrum ("Too slow" med blinkande text). Jag tankte, oj, ar jag SA langsam, och pinnade pa annu snabbare. Pipandet forsatte lite nu och da. Val hemma, 5.04km pa 30.49min i max 2.50-tempo och pa ett snittempo pa 6.07. For manga starkt trafikerade overgangsstallen (6st), for mycket stad - man missar ju atminstone 6-7 minuter dar. Pipande berodde pa en pace limit som min spjuver till make hade lagt in igar pa 3.50-tempo, hade totalt missat det. Men som sagt, jag pillar vidare med tekniken och hoppas att jag snart ar fardigutbildad. Och imorgon lagger jag nog farthallaren pa en mer realistisk niva.

Rutiner: bra & dåligt

Sa har ar det ofta for mig: uppstarten pa en loprunda ar seg och lite krystad, tankarna far allt mellan vad som ska atas till middag ikvall till overgansstallet jag precis ska passera. Jag lyckas sedan fokusera mer pa nuet och sjalva lopningen allt eftersom jag kommer langre in i rundan. Mellan 3-4km ar jag ratt trott och flasig men springer pa allman rutin. Sedan kommer det alltid en energivag som gor att jag kommer in i springningen och det borjar kannas riktigt BRA. Mellan 6-10km har jag min peak. Springer oanstrangt, kanner mig som en gasell ute pa morgonpromenad - den har delen av lopningen gillar jag ocksa bast. Benen ror sig skont, andningen ar okonstlad och jag kan ofta pressa mycket hardare. Sahar ar det nastan jamt.

Ska man analysera det har sa tror jag det beror pa att jag inte varierar loprundorna speciellt utan bara kor alltfor mycket pa rutin. Ska man sedan ga snappet vidare sa ar det bara att konstatera att det ar upp till mig sjalv (ingen rocket science egentligen...). Jag maste se till att styra upp det har battre. Rutiner ar bra for att planera helheten men detaljerna maste ha variation, och det maste JAG se till att formulera.

Sissodar - nu har jag sagt det sjalv sa upp till bevis nu! Imorgon ser ni mig bryta rutinen med ett helt annat innehall.

Love at first sight

Ja, sa skulle man kunna fomulera det. Dar sitter den alltsa, min efterlangtade Garmin Forerunner 305. Den kanns skon pa, lagom tung och stabil, kanske lite klumpig men det ar ju extremt mycket teknik i en san har liten makapar. Dessutom vill jag hellre ha en stor display sa man kan se vad som hander. Jag skulle nastan vilja pasta att den ar snygg, men bara nastan. Men den ar ju extremt COOL. Tekniken haller jag fortfarande pa och pillar med, men av det lilla jag sett an sa lange ar jag supernojd med allt. Ja, andra Garminfantaster kan nog sakert halla med. Trots en jakla traningsvark idag kan jag inte halla mig; ikvall far den gora premiar i sparet med pulsbandet, GPS'en och allt. Recension kommer sa fort alla intryck hamnat pa plats, jag misstanker att plussidan kommer att bli hogt overbelastad.

Garmin 305 - hur cool pa en skala?

Snart sitter den där den ska...

Idag blev det dessvarre ingen lopning. Hade planerat en mjuk runda for att komma igang igen men idag lyckades jag inte komma ifran jobbet forran sent, och val hemma hade det borjat osregna och aska, sa inspirationen var inte riktigt pa topp. Imorgon ska jag hamta ut min efterlangtade Garmin 305 som har kommit med posten - jippie! Antligen kan jag halla riktig koll pa min lopning. Jo, och sa har jag last om lopresultatet i Sydney Morning Herald - 74,05min var min tid - sa med det i bakfickan kvalar jag alltsa till den roda, framre gruppen till nasta ars lopp. Och det kanns ju helt ok. Hasta la vista sa ses vi imorgon MED Garmin pa handleden!

Återhämtning

Att aterhamta sig efter en sanhar langrunda tycker jag tar langre och langre tid. Misstanker att det gor det ju aldre man blir och ju mer man tar ut sig. Hur som helst, det ar ju bara att gilla laget och inse - ar man trettio plus sa BEHOVER man mer tid for att snabbt komma upp igen.... Stretching ar ju en sak och har man dessutom lyxen att fa massage sa ar det rena himmelriket. Igar hade jag san tur att jag fick massage direkt efter loppet (eller direkt efter strechingen for att vara exakt), sedan fick jag bade mat och dryck serverad till mig, och nar jag kom hem kunde jag bara ta en langdusch, lagga upp fotterna i soffan och ta det lugnt. Sedan tog det inte manga minuter innan jag somnade.... Sa trots en oforskamt bra dag igar kanns det som en aterhamtning pa atminstone 2-3 dagar kan vara aktuell. Det har ar ju anda, i langdistansmatt, en relativt kort runda, 14km, och nagonstans undrar jag hur man rycker upp sig efter ett langre lopp, tex ett marathon, eller ett ultralopp?

Hur gor ni andra for att aterhamta er nar ni satsat allt ni har? Ar det bara massor med mat och vila som galler, och att portforbjuda sig sjalv i loparsparet nagra dagar? Eller har ni nagra andra bra knep som ni kan dela med er?

Massage är gött efter ett långlopp....

City2Surf 2009

Loppet gick hyfsat bra- inte fantastiskt, eller daligt heller for den delen, men sa bra det kan ga efter ett ont oga. Det kanns i benen sa har i efterhand men kanslan av att ha besegrat Heartbreak Hill och springa i mal pa Bondi Beach overtraffar traningsvarken. Loppet hade egentligen nastan bara bra ingredienser; klarbla himmel, smakallt forst men i solen blev det varmt och skont, bra stamning bland loparna. Smanegativt; de forsta 2-3 km gick ratt segt eftersom det var en himla flaskhals och man var tvungen att "kryssa" for att komma fram. Det gor ju att det kanns lite meningslost att satsa men det ar inte sa mycket att gora at. Efter Heartbreak Hill-backen blev det lite skingring vilket gjorde att man antligen kunde rora pa sig lite battre. Mellan 8-9km (direkt efter backen) var jag ratt slut men lyckades fa upp en battre kansla och fart den sista strackan upp till mal, 14km. Hade jag haft min Garmin sa hade jag vetat hur det egentligen gick men jag tippar pa att jag ligger pa runt 70-74min (resultatet kan kollas pa tisdag). Vi hade tillgang till ett corporate talt efterat som serverade massor med mat, frukt, dryck, mm (har ser ni mig hugga in pa melon och ananas). Tog en superskon massage som man fick gratis. Harligt!

Bring it on

Ogat ar mycket battre nu sa lopp blir det imorgon. Idag har jag kort en mjukjogg, kandes UNDERBART efter nastan 5 dagars stillasittande. Ikvall ska jag forbereda infor imorgon; ta fram dojjorna, knyta in elektroniska taggen i skorna, nala fast bibben pa lopartoppen, mm. Och sa ska jag ladda med kolhydrater en masse; pasta & farsk, grillad tonfisk, och till det en sallad pa organisk spenat, bonor och fetaost. Imorgon blir det uppstigning kl 6 for att ata storfrukost, sedan gar startskottet i Hyde Park kl. 9.

Lite synd att min Garmin inte har dykt upp annu men den kommer att bli sa valanvand sen.

Ögondroppar, vila, health boosters & vitaminmarathon

Ett ont oga har satt kappar i hjulet den har veckan; i tisdags borjade det klia i hoger oga, det svallde upp och blev rodsprangt, och sedan dess har det gatt utfor (jag har en konstig formaga att dra pa mig sadana har ogoninfektioner en gang om aret; vanliga manniskor far rejala forkylningar, jag far ogoninfektioner... don't ask!) Sa ogondropparna, en dos antibiotika, ekologiska farskpressade frukjuicer & smoothies och massor av vila har varit mitt mantra nu i nagra dagar. Men i dag sa - jag vet inte om jag inbillar mig for att jag vill, men det KANNS som det onda ogat ar pa vag bort (=las, det kanns inte langre som migran nar jag ror pa mig). Annars ar allt super; springet i benen ar dar, psyket ar installt pa en rejal loprunda, och forrutom det ar jag sa uttrakad av att inte kunna rora pa mig att jag nastan borjar klattra pa vaggarna snart. Kan bara det har elaka ogat lagga sig en aning nu sa sa far det atminstone bli en prov-power walk i eftermiddag.

Garmin 305 på väg

OK, jag kunde inte barga mig utan slangde in en bestallning. 5-8 dagar ar leveranstiden pa sahar Down Under men jag hoppas saklart att den dyker upp fortare an kvickt.... Antligen ska jag kunna halla koll pa allt! Det har kommer att gora traningen annu roligare! (hoppas jag gjort ratt nu!?)

Veckan som Gick

Ja, 12 mil i veckan snittar jag inte riktigt pa an, men som sagt Rome wasn't built in a day...Jag vill satsa pa att fortsatta springa langre rundor och inte bara toppa 10km. Ska se till att smyga in nagra langre rundor allt eftersom.

Sahar blev forra vecka-
Mandag: 6km, Alfred Park
Onsdag: Backtraning (ca 7km), Moore Park
Fredag: 10 km, Centennial Park
Sondag: 10 km, Centennial Park

Ganska bra spriding faktiskt. Totalt 33km.

One Week to Go - City2Surf

Yay, antligen - nedrakningen har borjat! Forra veckan lyckades jag klamma in 4 traningsrundor vilket for mig var en perfekt traningsvecka infor nasta sondag. Igar sprang jag Centennial Park igen. Som vanligt var det en superharlig runda men jag valde nog lite fel tid pa dagen, runt ettiden pa eftermiddagen. Det var namligen smockat med familjer, turister och andra lopare sa det blev mycket kryssande for att inte springa in i folk. Den har veckan ska jag ta en softare traningsvecka (och se till att inte springa i rusningtrafik...;)) och jag ska se till att klamma in atminstone EN backtraning.

Sa har ser rutten ut som vi kor pa sondag. Det enda jag oroar mig for ar Heartbreak hill-backen vid Rose Bay (jamfors ofta med Bostons marathonvariant med samma namn). Heartbreak Hill i City2Surf-loppet ar en superbrant backe pa 2km sa det blir mycket steg- -for-steg-fokus och se till att inte ta ut sig totalt INNAN och I backen. Fast nar man val har kommit forbi den dar mentala troskeln ar det bara att satsa pa harlig malgang pa Bondi Beach.

Det har tipset hittade jag pa Coolrunning nar jag googlade runt lite, och det verkar ju faktiskt ganska logiskt.
"....The kilometre between 6 and 7 is very tricky as it seems way too long even though it is uphill and you seem like the early fast pace you have set is lost. By the time you reach the 7 kilometre mark you feel like giving up as you have fallen off your race pace you have set but given the experiene you can run 1.5 minutes faster if you haven't run too hard early in the race and you don't over exert yourself up heartbreak hill which can be hard to do as I have had this bad experience more than once before. You can set youself to run the last 4 kilometres as fast as a 4 kilometre race providing you have plenty left in the tank as the majority of the run is downhill..."

Nu undrar jag; ar det nagon som har nagra tips pa hur man overlever en lang, jattebrant backe i lopp?