Sunday, May 29, 2011

3:59:12

Sååå trött. Men gud vad Stockholm är underbart! Återkommer imorgon när jag har återhämtat mig.

Friday, May 27, 2011

Tuesday, May 24, 2011

Positivtankarna - favorit i repris

Saxat nästan direkt ur samma situation dagarna innan Sydney Marathon september 2010.

1. Vilken tur jag har som får ägna den här vackra dagen åt något som jag verkligen älskar!
2. Man har stängt hela Stockholms innerstad pga av MIG - gud vad generöst!
3. (Ungefär) 4 timmar av mitt liv är superkort!! Resten av mitt liv kan jag vila och återhämta mig.
4. När jag kommer i mål blir det champagne!
5. Jag har klarat över 3 mil och det kändes BRA. 12 km är ju en fis i rymden.
6. När jag är klar med det här är det fortfarande bara eftermiddag - sedan fortsätter festen!
7. Jag är väl förberedd på det här! Jag har dessutom sprungit distansen tidigare och vet att jag klarar det galant.
8. Det här går som en dans. *ser framför mig att jag dansar på lätta moln*
9. GU Sports gel är gott och ger mig massor av kraft och energi!
10. Kolla vad mycket publik som har kommit enkomt for att se MIG, bäst att lägga på ett kol!!

Monday, May 23, 2011

I huvudet (och benen) på en marathonlöpare

Underbart att läsa alla racerapporter från lördagens bravader i Göteborgsvarvet - det är det här man behöver för att bli peppad och komma in i tävlingsstämning!! 5 dagar kvar till Stockholm marathon och nu gäller det att äta mycket, vila och se till att hålla sig ifrån hemska baciller. Jag har ju dessutom haft fördelen med att ha haft semester en längre tid innan loppet så jag kommer (förhoppningsvis) att ställa mig i startfållan totalt relaxad, utsövd, uppgödd (just det, mamma!) och startklar.

Musik eller ej? Kompressionsstrumpor eller ej? Korta tights eller löparkjol? Ja, dessa är givtevis enormt viktiga frågor som nu rör sig i en marathonlöpares somewhat enkelriktiga skalle. Dessa saker är dock säkra; det blir 4 flaskor vatten i bältet och 4 GU sportsgel. Och det blir INTE Asics på fötterna utan Mizuno. Och det kommer att bli enormt kul!

Nu kör vi! Med eller utan kompression.
Running 003

Friday, May 20, 2011

Bästa sällskapet

Sådär, nu verkar det ordna sig att blogga igen. Skrev som sagt några inlägg som inte alls blev publicerade. Hamnade bara i draft-läge hela tiden trots att jag ville "publicera". Nu kör jag Firefox som webbläsare och det tycks vara stabilt (än så länge).

Ja, vad har hänt sedan sist? Ja, inte mycket. Men jag kan meddela att jag i alla fall inte rymt med brevbärarn, som RW-Sofie undrade:) Träningsmässigt trappar jag ned den här veckan, dessutom har jag "blivit med hund" i några dagar och passar på att bekanta mig med familjens kanske busigaste medlem. När jag sprang sista långpasset i tisdags kände jag av benhinnorna lite (även vid en promenad på kvällen). Bestämde mig för att ta det lugnt i några dagar, nu känns det mycket bättre och jag ska nog bara köra ett lättare pass (med hundsällskap) i eftermiddag och eventuellt ett mellandistanspass (utan hundsällskap) i helgen - sedan är jag kittad inför peppveckan!

Figolito

Wednesday, May 18, 2011

Sista långpannan avklarad & Maratankar

Alltså, Blogger fortsätter superstrula för mig. Det här börjar inte minst bli irriterande utan även lite smått bekymrande med tanke på att man mister inlägg och kommentarer hela tiden. Har dessutom svårt att kommentera andras bloggar. Ja, får hoppas att Blogger lyckas sparka igång supporten igen snart...

Nåväl, över till träningen. Sprang en mil i måndags och 20 km i går, och med det sätter jag nu stopp för hårdträningen inför maran. Kommer eventuellt att ta något pass till den här veckan, sedan får nästa vecka bli kolugn med 2-3 pass på 5 km vardera. Känslan igår var att jag kände mig trött och övertränad i benen, fick slita ont för att nätt och jämnt lyckas hålla 5:40-fart över två mil - ingen känsla man vill ha såhär drygt en och en halv vecka inför maran. Hade dessutom ont i benhinnorna och ena vaden. Å andra sidan tror jag att det kommer att lägga sig med några dagars vila så man samlar kraft och återhämtning.

Strategiskt sett kommer jag inte att satsa lika hårt som i september förra året (där jag bl.a. gick ut alldeles för hårt). Jag kommer att springa mjukt och fint och hoppas på ett så jämnt marathon som möjligt. Jag hoppas så klart på en tid under 4 timmar men kommer inte bli besviken om jag inte klarar det. Mitt stora tidsmål i år är ju som sagt Sydney marathon i september i år så jag ser Stockholm marathon mest som en rolig grej och att få lite mer erfarenhet av långdistanslöpning.

Monday, May 16, 2011

Helgen i bilder

Tokstrul med blogger just nu! Trist att tappa inlägg och kommentarer men jag verkar inte vara ensam med det här problemet. Blogger är ju en gratisfunktion så man kan ju inte begära så mycket i det här fallet. Hur som helst - bjuder på en liten bildkavalkad från den gångna helgen. Tog en weekend i fina Umeå.

Björkarnas stad. Löprunda längs Umeälven - rogivande och vackert.
Umeå weekend 050

Färgexplosion i alla parker - tulpaner är så vackert!!
Umeå weekend 015

Pustar ut efter en dag på stan.
Umeå weekend 037

Thursday, May 12, 2011

Dejt med brevbäraren?

Igår mötte jag postbilen 3 gånger när jag var ute och sprang. Det kanske inte är så märkligt i sig men det bör kanske nämnas att på landsbygden finns bara en bil som åker runt till alla hushåll, det var 12 km mellan varje mötesställe och kanske lite mer än en timme mellan varje möte.

I övrigt skulle man nästan kunna räkna antalet bilar och mötande människor på sina båda händer. Jag sprang ut emot Gullvik, här var alltså första mötet. Fortsatte på grusvägen så långt man kunde komma. Skommarhamn heter det visst. Sedan slutade vägen och man kom till en strand där man fick fortsätta på en vildvuxen skogsstig, blött och gyttjigt var det. Efter ca 2 km slöts stigen upp med en ny grusväg och det var fula kalhyggen och död granskog på ömse sidor om mig. Inte ett hus så långt ögat kunde nå.

Här ungefär behövde jag lätta på trycket. Bara att fortsätta en bit bort till mer skylande terräng alltså. Även om chansen var liten kunde man ju möta någon även här. Bra tänkt, här tutade nämligen postbilen förbi igen. Uträttat ärende. Fortsätta kuta. Nu vid Hörnskatan, förbi snyggvillorna. Bebyggelsen började bli tätare. Uppe vid Domsjövägen som bjuder på en fin långraka. Förbi MoDo-sågen och uppför bönhusbacken.

Nästan hemma nu. Trött som tusan. Klockan visar på 29,37 km. Kan ju inte stanna här så jag gör en liten sväng runt kvarteret för att få jämna siffor. Möter postbilen igen. Den här gången ler han och hejar glatt.

Petra_Domsjö_2011 062

Petra_Domsjö_2011 066

Tuesday, May 10, 2011

Bortdomnade fötter!

Prinsessan på ärten-varning en masse nu; införskaffade en ny mängdsko för någon månad sedan, ett par Asics Gel Nimbus 12 - satt som ett smäck, underbara på och gula (=roligt med färg!). I test kändes de perfekta så jag slog till på dessa men nu upplever jag att under distanser längre än 5 km börjar vänsterfoten sakta men säkert domna bort. Inget man behöver göra en stor grej av egentligen men har man slängt ut en ansenlig summa på ett par skor kan det kännas lite snuvat, vore ju trevligare om man kunde känna bägge fötterna. Har liksom aldrig haft det här förrut så jag vet inte vad det kan bero på. Generellt sett knyter jag skon ganska tight men det gör jag med alla mina skor (och har aldrig haft liknande problem). Dessutom vill jag undvika att foten ska glida omkring i skon - undvika blånaglar och ömma tår t.ex. - och generellt sett föredrar jag en lite tightare känsla på skon (fast med extra tåutrymme fram till). Så som sagt, eftersom jag knyter alla mina skor på samma sätt känns det lite knepigt att det ska hända just med dessa. Någon som vet vad bortdomnade fötter kan bero på och om man kan göra något annat än att stanna och "röra runt" foten? Är det helt enkelt bara fel sko jag har köpt?

Petra_Domsjö_2011 001

Monday, May 9, 2011

I taxin, i trappen, i hissen, i hallen

Ny vecka, ny träning! Förra veckan lyckades jag få ihop 67 km på 5 pass, en för mig rätt lagom mängd nu så här 2,5 veckor innan marathon. Känner jag mig pigg och fräsch och ITB-känningarna som jag hade innan helgen har tack o lov inte blivit värre.

För övrigt knarkar jag svenskmusik så det slår lock i mina australiensiska (nåja) öron. Veronica Maggios småkryptiska texter lämpar sig rätt bra på vägarna.

13 km i morse. Du ska passa dig som satan.

Friday, May 6, 2011

Full fart framåt!

Trots att jag har semester har jag så himla mycket att göra att jag knappt hinner blogga eller kommentera. Men det är väl så det brukar vara under en semester? Det känns helt underbart att kunna ta sovmorgnar, springa en sväng under förmiddagen och sedan åka och hälsa på någon eller göra någon annan aktivitet. Jag njuter av varje minut!

Igår blev det en kortare runda på 8 km, skönt att få genomblödning i benen efter långpasset i onsdags. I morse sprang jag en mil ut mot havet. Kände en svag känning av ITB på utsidan av vänster knäet, jag vet inte om jag känner efter för mycket nu eftersom tävlingsnerverna börjar göra sig påminda. Hoppas så klart att det försvinner snabbt som ögat om jag bara stretchar utsidan av höften och låret extra mycket. ITB har jag ju haft förrut och det tycks alltid komma fram när jag springer i väldigt backig terräng, som det är här.

Thursday, May 5, 2011

B12235

Sådär, då är startplatsen på Sydney marathon säkrad! Söndagen 18 september 2011 alltså, och det är den här maran som får bli mitt stora tidsmål, förhoppningsvis sub 3:45. Såg nu att man lagt om banan till vad som ska vara en något flackare bana, det gillas! :D

Wednesday, May 4, 2011

25 km & hur ska man orka mer?

Man kan tycka att det inte ska vara nån väsentlig skillnad på 20 eller 25 km men det händer nog rätt mycket i kroppen ungefär när halvmaradistansen är avverkad. Just den känslan kan jag tycka är rätt så markant, alltså att man fortfarande är på topp runt 2o km men så rasar det snabbt därefter. Så upplevde jag det idag när jag var ute och sprang. Hade 3 flaskor vatten i bältet och en GU-gel med favoritsmaken vanilla bean. Gelen intogs vid ca 14 km och vattnet räckte hela vägen hem. I ärlighetens namn hade jag ambitionen att springa hela 30 km men jag var så fruktansvärt slutkörd redan vid 23 km att jag helt enkelt inte orkade mer. Vände och sprang hemåt i stället.... Men ok, 25 km känns gött i benen, känner mig lite lagom mör och har faktiskt lite skönt ont i fötterna också. 25 km är för mig rätt långt. 42 km är jäkligt långt. Vore bra om man kunde få till ett pass på runt 30 km snart.

Tid: 2:16:02
Distans: 25 km
Snittfart: 5:26 min/km

Gult på fötterna under långdistansen idag. Här "premiärkörda" på promenad några dagar innan. Himla bekäma men kanske aningens svampiga.
Petra_Domsjö_2011 085

Monday, May 2, 2011

Hallå vädret - vad hände?

Från grönskande försommar till grådaskig vårvinter på 24 timmar - ungefär så skulle jag beskriva vädret när jag var ute och sprang imorse! Vinden ven från alla håll, benen och rumpan var stelfrusna, det var stolpigt att springa och runner's high-känslan lyste med sin frånvaro. Väl hemma började det snöa... (jo, jag vet, jag är bortskämd med Australienklimatet) men att det ska snöa kanske är väntat med den tidiga våren vi har haft och allt? Jag vet inte. Hur som helst - 12 km i 5:35-fart blev det. Kollar man på väderprognosen ser det inte bättre ut imorgon, men vi biter ihop och får väl helt enkelt ladda med långkallingar under tigtsen eller nåt.