Tuesday, March 30, 2010

Jag Lever!

Phu, vilken sprudlande fullstandigt galen stad Tokyo ar! Efter tio dagar kanns det som vi bara skrapat lite pa ytan av denna otroliga stad och ett land som ger mersmak. Det har varit en fantastisk semester pa alla satt och vis och nu ar vi ater hemma i Sydney. Mat, upplevelser, langpromenader, kultur, tunnelbanekaos, och sa en rejal dos shopping. Det enda som fattades var nagra loprundor saklart men jag kande att vi hade alldeles for kort tid och alldeles for manga 'masten' pa Tokyo-listan. Springa kan jag ju faktiskt gora nar som helst anda. Med risk for att bli alltfor personlig lagger jag upp en liten bildkavalkad for att summera upp det hela.

Det kungliga slottet maste man saklart se. Det ligger centralt i Tokyo vid Nibujashimae tunnelbanestation.
Tokyo 134_BW

Tokyo 130

Sakurablommorna var inte helt ute i full blomstring (aven om bilden nedan visar pa ett valdigt vackert trad). Man kan tanka sig hur det ser ut nar sakuratraden blomstrar for fullt - detta borde vara om ytterligare ca 2 veckor om man ska doma av hur de sag ut nu, och den arliga sakurafestivalen som halls de forsta veckorna i april.
Tokyo 116_enhanced

Blev mycket sushi och sashimi for mig...
Tokyo 303

En battur blev det saklart. Tokyo pa vatten ar egentligen inte overdrivet vackert. Betong, smutsigt vatten och kladlinor med tvatt pa torkning utanfor de manga betongblocken. Men det mesta som ar spektakulart i Tokyo ar liksom mer pa land.... En dramatisk himmel, lite betong och vatten gar dock anda alltid hem som motiv.
Tokyo 292

Lilla jag och en hemskt stor konstig skulptur. Valdigt Alien.
Tokyo 167

Annan stadskultur. Ratt snyggt faktiskt.
Tokyo 006

20 miljoner invanare huserar i denna stad. I like it!
Tokyo 173

Som sagt, ratt mycket folk. Men det kontrollerar man med "kontrollanter" lite har och dar. Och det funkar.
Tokyo 045

Foooood for thought!
Tokyo 160

Helt enkelt - HAR SKA JAG SPRINGA NASTA GANG!! Langs med slottet och kanalen. Mycket fint! Tokyo marathon 2011 kanns valdigt lockande. Ah, jag blev grymt sugen pa att springa nar jag sag dessa lopare.
Tokyo 124

Hittade Tokyos enda runsten. Yeah, the vikings were here! Blev galet glad. Ville bete mig lite allmant som... en viking.
Tokyo 114

Ja, det var val allt for idag. Aterkommer imorgon.

Thursday, March 18, 2010

Sayonara Sydney! Konichiwa Tokyo!

Tidigt imorgon bitti drar jag till kallare breddgrader och byter shorts och solglasogon till mossa och halsduk. Vi har inga konkreta planerar utan kommer mest kanna av stans vibbar och ta oss dit nasan pekar (ideer har vi saklart men dessa far vi spinna vidare pa, pa plats). Kameran och lopardojorna kommer med saklart sa forutsatt att vi har tillgang till en dator pa hotellet hoppas jag kunna rapportera lite roligheter ifran denna helgalna stad (annars far ni hora hela historien nar jag kommer hem igen). Tills dess - ha't sa bra!


Tokyo

Tuesday, March 16, 2010

Löparblues

Sofie har en kranglande ljumske. Daniel har miniskproblem. Miss Agda har aterkommande hoftproblem (men ar det pa battringsvag, tro?) och Ingmarie, den stackaren som ska pa langresa och allt, har ett skadat ligament...

Det blir inte roligare av att vara skadad "kollektivt" men man kan ju helt krasst konstatera att det ar manga som far skador pa olika satt. Samtidigt ar det ocksa ratt intressant - aven om det aldrig ar roligt att lasa om nagon som skadat sig - att folja resultaten och hur man far ordning pa allt igen. Som lopare vill man ju inget annat att fa vara frisk och skadefri sa att man kan springa overhuvudtaget (och saledes ocksa leva ett roligare liv pa sidan om), men det ar ocksa ofta i dessa lagen nar man skadar sig som man lar sig mest om sin kropp och hur den reagerar i olika situationer, hur man kan jobba med rehab, prehab och sant.

Sjalv har jag ITB-kanningar igen och det ar inge kul alls, och vaderna spokar fortfarande. Frustrerande. Som vanligt gor jag allt for att lasa upp mig pa amnet, speciellt med vaderna eftersom detta ar ett nytt amne for mig. ITB'n vet jag ju hur jag ska "behandla" med benovningar och stretch. Som vanligt googlar jag, laser tidningar, laser bloggar, laser bocker, pratar med yrkesfolk. Men jag kan inte annat an konstatera att det finns tydliga monster i mina onda ben...

- De nya skorna med mindre dampning gor att vaderna tar mer smallar. Inte sa konstigt eftersom att dampningen har ju just det syftet att fordela belastningen (bland annat).

- Mina forsok till ny lopteknik ger att vaderna jobbar mer. Ironiskt nog vill jag ju andra lopsteget pga av att loptekniken ar mer skonsam i langden (och hanger ihop med skovalet), sa att jag far jatteomma ben av det har kanns ju mindre kul. Varje kliv kanns som pilar i vaden och genererar en "elektrisk vag" av smarta fran vaden, fram pa smalbenet och uppemot knat, i synnerhet hoger ben. Efter nagra dagars loparvila (lordag, sondag, mandag) gor det fortfarande ratt ont bara av att ga.

Jag tror inte att jag behover ga till en naprapat for att fa denna diagnos. Problemet borjade precis i samband med ovan tillfalle, och har sedan dess varit konstant. Min egen teori i det har fallet ar att jag har fatt ITB som en biverkning av att vaderna ar sa omma och fatt jobba "overtid". Kroppen har ju en tendens att kompensera funktioner och delar i kroppen som bryts ned och just nu kanns det som vaderna inte alls ar med pa noterna och da borjar ITB-senan att jobba extra mycket istallet. Ja, det ar min teori ialla fall. Nu hoppas jag fa bukt pa det har genom att vila mer den har veckan. Pa fredag aker vi ju till Tokyo sa det kommer nog nastan bara att bli langpromenader dar.

Monday, March 15, 2010

Mota Olle i grind - del 2

Mota Olle i grind kan man som sagt gora pa manga olika satt och eftersom jag kande mig hemskt hangig nar jag kom hem fran Melbourne i fredagskvall var det bara att dra i handbromsen, tagga ned och lata kroppen vila. Pa lordagen fick jag en chock nar jag vaknade pa "morgonen"; klockan visade kvart i tolv mitt pa dagen och jag hade sovit som en gris i 15 timmar (kan inte minnas nar jag senast sov bort en halv dag...). Men uppenbarligen var jag i behov av somn. Och uppenbarligen hade ocksa maken markt det och smog omkring tyst som en mus i lagenheten och lat mig bara sova. Aven om man kanner sig mycket piggare efter en san mastodontvila blir man ju onekligen lite smastressad av att ligga och vara smasjuk under en harlig dag som en lordag... men det botade maken perfekt med att inhandla en massa frukt, glossiga magazin av bade brittiskt och amerikanskt ursprung och olika hudprodukter - helt underbart, den mannen kanner mig saval! Detta var saledes det jag gladeligen sysselsatte mig med under lordagen. Da kandes det anda ratt ok att vara inaktiv.

Get Well kit

Pa sondagen kollade vi pa en traningsmatch rugby. Eller var det australian football?? Ja, det vetetusan. Sporterna ar ju ratt lika. Det tacklas ungefar lika mycket i bada fallen Vi har alltsa en rugbyarena i parken precis utanfor vart hus (dar jag f.o. brukar varma upp och avsluta mina loprundor) och det var ratt skoj att agera latsatsupporter i nagra timmar.
Rugby Redfern 007

Ocksa ett satt att fa stopp pa motspelaren...Alla satt ar som bekant bra utom de daliga!
Rugby Redfern 017

Distans lopning under helgen: 0 km
Distans lopning under veckan som gick: 37 km

Saturday, March 13, 2010

Onda vader & vila

Ater hemma i harliga Sydney! Borta bra men hemma bast. Hann med en loprunda och ett gymbesok pa Genesis Fitness igar pa eftermiddagen innan hemfard. Blev ocksa en kort morgonrunda 4 km samt 7 km pa eftermiddagen i Botanical Gardens, sedan satte jag mig i roddmaskinen och avverkade 20 min, efter det en lang rejal stretch. Vaderna gor fortfarande skitont; trots kortdistanserna som jag avsiktligt har lagt lite har och dar den har veckan kanns det som jag har extrem traningsvark och nastan haltar. Tog de nya Adidasskorna till Melbourne, jag vet inte om det ar skorna eller nagot annat som gor att vaderna far ta sa mycket stryk. Under de har dagarna har jag iof bara sprungit pa som "vanligt", dvs utan att trana framfotsisattningen. Hur som helst; idag pa agendan star det VILA. Det kanns som jag har akt pa nagot slags virus; vaknade i morse med en varkande hals, ont i huvudet och kroppen kandes matt och konstig. Det blir bara att inta sofflage i dag och inte gora sa mycket - hoppas pa snabbt tillfriskanande!

Thursday, March 11, 2010

Melbourne - thumbs up!

Ah Melbourne - en stad som helt klart ar vard att besoka! Ur ett rent loparperspektiv far den utan tvekan bada tummarna upp! Och det tycks ocksa en hel dros andra ocksa tycka om man ska ga efter den stora mangd lopare man hela tiden ser – roligt! Klimatet ar avsevart kyligare, skulle gissa pa att det ar ungefar samma skillnad som mellan Stockholm och Kiruna. I morse nar jag landade var temperaturen +8C och i Sydney +20C. Fragan ar om Melbourne inte ar en batter loparstad an Sydney… hmm svart att avgora. Men Botanical Gardens, Yarra river och St Kilda Road inbjuder till valdigt fina loprundor. Det jag sett pa 2 kvallar ar verkligen fint (pa dagarna har jag bara fyllt skallen med en massa tekniska datatermer som jag inte ska ga in pa har)!

I morse startade jag dagen med en kort runda i The Royal Botanical Gardens innan jag styrde kosan tillbaks till hotellet for en snabb dusch for att sedan satta mig i kursalen igen. Nu sahar pa kvallskvisten har jag précis kommit tillbaks fran ett pass pa 8 km. Annars ar benen och vaderna framforallt stela som pinnar efter mina aterkommande forsok till pose. Men som sagt, manga backer sma…

Vad mer kan sagas om Melbourne? Jo, det ar en fantastisk shoppingstad, den kanns lite mer europeisk (an Sydney) med alla ‘hippa’ cafeer, restauranger och smagator. Sparvagnar har man har och det for genast tankarna till Goteborg saklart, och sa finns har en flashig boulevard som ger lite Helsingfors-vibbar. Melbourne far tummen upp alltsa! Jag kan inte fatta att jag aldrig varit har forrut.

Tuesday, March 9, 2010

Mot Melbourne!

Har hander det saker; internetanslutnignen har kranglat en hel del hemma och nu ar det helt dott. Detta gor att jag tjuvbloggar lite pa lunchen. Var natleverantor Optus kommer att fa mycket tydliga besked fran oss vad vi tycker om deras service. Den har veckan drar jag till Melbourne som ligger en och en halv timme med flyg soder om vackra Sydney. Det ar alltsa jobbet som skickar ivag mig pa en kurs som jag velat ga ratt lange - mycket uppskattat! Hoppas bara att kursen blir sa bra som man onskar. I april kommer nasta kurs att hallas, ar aven fylld av forvantan infor det har.

45 minuter simning blev det igar. Jag hade garna velat springa lite for att mjuka upp vaderna men nar jag kom hem fran jobbet var det sa ackligt varmt att jag tappade sugen helt. I det laget kandes poolen mycket mer tilltalande. I Melbourne hoppas jag pa nagra rundor i Botanical Gardens och runt Alfred Park lake som ligger i narheten av hotellet dar jag ska bo. Aterkommer alltsa fran St Kilda Road och bland Melbournes stadsmyller.

Monday, March 8, 2010

Premiärspring & Veckans Träning

I helgen premiarsprang jag i mina Adidas Adizero Tempo. Skon ar ju en lattviktssko och ar saledes ratt minimalistisk bade till konstruktion och utseende; valdigt lite dampning i halen, inga sommar inuti, extralatt meshtyg pa ovansidan (vilket gor att den bl.a. andas battre, vilket ar ar ratt skont i sig) och inte speciellt mycket "design" over skon i helhet - allt det har gillar jag. Det jag framforallt ocksa gillar med nastan alla Adidas-skor ar att det kanns som plosen pa skon ar skraddarsydd och att den verkligen sitter dar den ska. Skon ar ganska smal mitt over foten vilket gor att den sitter tight och bra (gillar den har kanslan da det forhindrar att foten glider fram och tillbaks i skon). Har sedan en tid tillbaks kopt en storlek storre pa mina traningsskor an vad jag drar i vanliga fall och det verkar funka. Annars far jag ofta blanaglar efter langlopp men med lite extra rymd i skorna tycks detta inte handa lika ofta.

Den laga dampningen i skon var ganska tydlig. Efter 3 km var jag markbart trott i vaderna och t.o.m ratt trott aven framtill pa skenbenet. Mot slutet hade jag riktigt ont i vaderna och under halfoten, och ville absolute inte springa langre an sa, 9 km fick racka. Kanslan i vaderna var inte helt olik den man far nar man sprungit i sand eller efter vattenlopning; dar underdelen av benet far jobba och just vaderna kanns som de blir flera centimeter kortare (samtidigt vet jag inte om det har beror pa mina forsok till att springa mer pa framfoten genom att belasta benet annorlunda?). Nu sahar efterat har jag i alla fall rejal traningsvark i vaderna, nastan sa jag jag maste stodja mig nar jag gar nedfor trappor. Sensmoral; skynda langsamt sa att jag inte blir skadad. Till att borja med tror jag att varannan gang far bli med de nya skorna, de gamla kan jag ju faktiskt nota pa ett tag till.
Totalt blev det 44 km lopning forra veckan. Langt ifran nagon vasaloppsdistans men jag kanner mig jattenojd anda.

Mandag: lopning 11 km 5.06 min/km
Tisdag: styrketraning
Onsdag: lopning 15 km 5.16 min/km
Torsdag: vila
Fredag: lopning 9 km 5.02 min/km
Lordag: lopning 9 km 5.32 min/km
Sondag: vila

Friday, March 5, 2010

Fredag!

Hur man an vrider och vander pa det sa ar det jakligt skont nar det ar fredag. Speciellt om man kanner sig helt utarbetad och i stort behov av somn... Avverkade 9 km lopning efter jobbet idag, harligt att springa i skont svalt vader och givetvis kanner jag mycket piggare efter det - skont! I morgon vill jag springa langt om det gar och jag orkar, men vi far se hur mycket jag hinner med da vi aven har ett brollop som star pa agendan.

Idag ar det precis 2 veckor tills vi sticker till Tokyo. Mitt japanska ordforrad utokas en liten dos varje dag, kor som rutin att beta av nagra japanska ord vid frukostbordet (valdigt roligt men vad gor man om personen i fraga skulle svara?? Ja, det aterstar att se...). Trevlig helg nu, vare sig ni befinner er i Sverige, Japan, Usa, Portugal, Tyskland, Finland, UK, Australien...

Thursday, March 4, 2010

Poseträning

Perfekt vader pa kvallskvisten igar, ca +20C, ratt mycket moln men en vacker rosafargad himmel bakom. Kom hem efter jobbet och at en rejal smoothie med youghurt, mjolk, hallon och muesli innan jag gav mig ut. Jag ville ladda med nagot eftersom jag inte hann ata mellanmal pa eftermiddagen. Kom ut och borjade med den vanliga vagen mot Anzac Parade och Federation Road. Sprang in i parken som var forvanansvart gles for att vara onsdag. Pa hemvagen vek jag av upp mot Sydney Football Stadium for att fa lite backar att bita i. Avslutningsvis blev det en liten omvag inne i Moore Park pa ovansidan innan jag borjade styra kosan hemat via smavagarna fran Surry Hills.

Under passet forsokte jag framforallt fokusera pa framfotsisattning och undvika den dar envisa halen som alltid slar i forst. Fick ju bra rad fran bade Daniel och Staffan for ett tag sedan men det ar ratt lurigt att gora det pa egen hand. Jag vet inte om jag lyckades eftersom det ar lite som att lara sig ett annat sprak (fast utan larare). Egentligen borde man ga pa nagot seminarium/workshop eller liknande och lara sig ordentligt ifran borjan. Tills dess laser jag vidare om pose och hur man kan na dit via alla dessa olika ovningar (en video kanske skulle vara nagot?). Det verkar onekligen vara en hel vetenskap det har med hur man springer och framforallt hur man landar.

Totalt blev det 15 km i 5.16-fart vilket kandes ratt lagomt som ett mellanlangt pass mitt pa veckan.

Wednesday, March 3, 2010

Ryggvänligt - en löpares vardag

Tog ett styrkepass igar kvall. Hela kroppen fick sig en omgang. De nya hantlarna ar verkligen superbra att ha och eftersom de packas ihop sa latt kanns det inte som de skrapar ned lagenheten. Efter hantlarna jobbade jag igenom ITB-ovningarna, Jane Fonda-ovningarna och avslutade med sit ups, armhavningar, plankan och ryggovningar. Det kanns bra att ha traningsvark i armar och ben efter ett sant har pass och jag tror att det ar viktigt att bygga upp styrka samtidigt som man loptranar. Att vara skadefri ar ju ocksa en forutsattning att kunna springa overhuvudtaget och eftersom allt det har gar hand i hand kanns det viktigt att halla ihop alla bitarna.

Jag hade i tonaren skolios vilket gjorde att jag ofta hade ryggont ratt langt in i 20-arsaldern. Nu har jag de senaste aren lyckats halla ryggen skadefri *peppar, peppar*. Aven om jag nastan alltid tranat, forrutom en traningspaus pa 3 ar, tror jag att det beror mycket pa att jag faktiskt tranar ofta, vilket i sig ger mig battre kroppshallning (och vilket i sin tur gor att jag bl.a. sitter battre nar jag jobbar). En annan orsak till att jag inte har ont i ryggen langre tror jag ar att jag ofta byter kontorsskor och att jag borjat se over mina fotter battre. Genom att bara lagre klackar, kopa kvalitetsskor istallet for mangd, och som sagt byta ofta sa tycker jag att hela kroppen generellt sett mar mycket battre. Det har kan ju vara inbillning ocksa men eftersom konceptet verkar funka byter jag nu skor nastan varje dag och har alltmer sallan skor med hog klack till jobbet.

Dagens tantvarning: rundad tå, mjukt skinn, låg ofarlig klack
Salvatore Ferragamo sale

Tuesday, March 2, 2010

Ett vinnande koncept?

Det ar nagot speciellt nar vaderleken andras och man star infor en ny arstid som erbjuder fargskiftningar, lite mer temperamentsfulla vindar och hog klar luft. Den harliga svalkan igar gjorde att folk faktiskt gick och huttrade lite och undrade om det har nu var slutet pa den australiensiska sommaren. Och officiellt ar vi ju faktiskt redan dar. Sommarmanaderna i Australien ar december, januari och februari aven om overgangarna ar lite mer finstilta och inte sa markanta som i Sverige. Sa vi har antligen host i Sydney aven om det svala vadret i gar nog var en engangsforetelse och vi sakert kommer att fa vanta ratt manga veckor innan loven blir gula och det blir svalt pa "riktigt".

Det har gjorde mig grymt sugen att inviga de nya 2XU-tightsen som jag kopte forra veckan. Gav mig ut pa en forsiktig jogg efter sondagsskadorna. Jag var speciellt uppmarksam i borjan da jag hade lite ont i ena knat men eftersom det kandes mer bara som omheten man kan fa av ett blamarke kandes det ok att oka lite. Det borjade regna sa smatt och mitt under rundan blev det ett skyfall utan dess like. Det har kandes bara harligt; jag far sa otroligt mycket energi av att springa i regn och njuter till fulla muggar av att klippa till lite extra medans regnet slar emot kroppen. Tightsen kandes underbara att springa i; bra support runt musklerna, lagomt varmande men samtidigt luftiga.

Medans jag sprang funderade jag pa Staffans upplagg; fartokningar var 3:dje kilometer. Intervallmotstandare som man ar dras jag till allt som kan omskrivas pa ett lite mer tilltalande satt. Och det har upplagget med fartokningar kandes just lockande. Forsta tva blev som vanligt en inledning i nagot lugnare tempo. Det har var ju forsta joggen pa en vecka och jag kande mig noterbart flasig och ratt stelbent. Tredje kilometern var det dags att borja klippa. Benen kandes sugna pa action och det skulle ga undan. Noterade att jag ironiskt nog lag i Staffan-fart mesta delen av trean. Tog ned farten igen i nagra kilometer innan nasta okning vid sjatte kilometern. Dar drog jag upp tempot igen och hamnade pa 4.40 ungefar. Tillbaks till 5.20-fart innan nasta temporusning vid 8km. Den absolut sista okningen blev vid 11 km som som blev en lagom avslutning i 4.50-fart. Och hur kandes det da? Jo, kalasbra ratt och slatt. Ingen hjartklappning, inga dystra skittankar, inga Gud-jag-vill-lagga-mig-ned-och-do-NU-vibbar. Lugnt, kontrollerat och fullt njutbart. Precis som det ska vara enligt mig. Hej fartokning, vi ses igen om nagra da'r!

Runda: Centennial Park, utsidan av Moore Park
Tid: 56:07 min
Distans: 11 km
Snittempo: 5.06 min/km
Maxtempo: 3.40 min/km

Ett annat vinnande koncept med en betydligt höstigare touch än Down Under (Domsjö, Örnsköldsvik - oktober 2009)
Domsjö 4 110

Monday, March 1, 2010

# 672, skavsår, blåmärken & nya krafter

Sadar, da har man sakrat startplats 672 for Sydney Half Marathon den 16 maj. Halvmaran gar mitt inne i stan med start och malgang i Hyde Park, och kommer nog att bli nagot annorlunda an de cross country-halvmaror jag har gjort tidigare. Det kanns alltid bra att ha ett konkret mal att trana infor aven om mitt stora mal i ar givetvis blir att genomfora Sydney Marathon 19 September 2010.

Igar var jag som sagt ute och cyklade (bade bokstavligt och bildligt talat kan man saga). Sista sondagen varje manad ar det "vilda vastern" som galler i Centennial Park - inga fordon far komma in. Detta gor att folk blir som stortokiga och valjer att ta lagen i egna hander och gora lite som andan faller pa. Man promenerar i den dedikerade cykelfilen t.ex., man later barn cykla kors och tvars over gatan, och for att stro salt i saren bade cyklar och gar de vuxna motsols dessutom for att skapa lite ytterligare spanning. Mitt i lopfilen sag jag nagon rollerbladeakande herre som sag ut att jaga PB pa hjul. Snacka om djungelns lag. Det har ar annars en ganska snabbpulserande park dar traningscyklister, lopare, rollerbladeakare, rullskidakare, hastar, hundar och bilar huserar samtidigt - och det ar ALDRIG nagra problem.

Sa vad hander en dag som denna? Jo det ar klart att det blir en kollision. Eller atminstone nastan. Med en liten kille pa cykel och stodhjul!!! Hemska tanke. Jag kom i ratt bra fart nedfor en backe och ser denna lilla parvel framfor mig. Foraldrarna gick snett bakom och kollade inte vad lillkillen gjorde. Helt plotsligt far cykelkillen for sig att svanga ut tvarsover gatan och ut mot min sida dar jag brassar pa i 180. Jag slanger mig pa bromsarna for att slippa kollidera med barnet. Maken bakom mig aker ratt in i mig, vi tappar bada balansen och druttar pa arslet med cyklar och pedaler till hoger och vanster. Jag repar upp underarmen, far ont i overarmen som far en ganska kraftig small och far blamarken pa rumpan och knat. Fast lillkillen med stodhjulen klarade sig fint tack o lov en meter ifran oss. Usch vad det ar hemskt nar det hander sana saker.

Ikvall tanker jag ta mig en kvallsjogg for att reka laget och se att knoppen och benen fortfarande ar intakta. Inte for att det KANNS som det det ar nagot fel men blir ju lite morbultad nar sant har hander. (Note to self och andra: undvik Centennial Park sista sondagen varje manad!!).