Påskintervaller

Helgens paskledighet har varit extra valkommen for oss. Hoppas ni alla har haft en jatteharlig helg med mycket paskgodis. Typiskt nog sa blev maken superforkyld redan pa skartorsdagen och har i princip varit sangliggande hela helgen. Ett klassiskt exempel pa att nar man val startar sin ledighet sa slappnar man av mer och ar da mer mottaglig for baciller och att bli sjuk. Vi kan nastan alltid tajma in sjukdomarna pa det har sattet. :) 

Vadret har varit stralande hela helgen och idag ar forsta dagen som vi ska ga utanfor lagenheten tillsammans, lagomt nog tills att jobbet borjar imorgon igen. Tyyyyypiskt.  Hur som helst sa kommer vi att avsluta pasken med att ga pa en teaterforestallning ikvall - Les Liaisons Dangereuses - med bland andra Hugo Weaving i spetsen. Hugo ar ju alltid bra, gillar speciellt hans insats i den gamla klassikern Priscilla Queen of the desert. Ska bli skoj att se honom i teatersammanhang nu.

For egen del ar jag frisk, peppar peppar, och har sprungit varje dag under pasken. Inget speciellt att orda om egentligen; pa langfredagen 10 km, lordag 13 km, och igar 11 km lattdistans. Idag sprang jag ocksa, pa lopbandet och hade lite mer kvalitet an de ovriga passen. Passet idag bestod av foljande upplagg: 

2 km uppjogg i 6 min/km

2 km@ 5:00 min/km

1 km@ 4:27 min/km 

2 km@ 5:00 min/km

1 km@ 4:27 min/km

1 km@ 5:00 min/km

samt nedjogg 1 km. 

Langt ifran nagon 4:14-fart an sa lange men kanske ett litet steg emot utmaningen. Kan jag bara fa in 2 kvalitetspass i veckan sa tror jag det kan handa nagot med tiderna snart - det vore ju nice. Det har passet kandes jattebra (formodligen pga all vila under helgen och att jag inte kort nagot langpass), men som vantat var det enormt jobbigt pa slutet av den sista snabba kilometern. Skont att kanna att nar jag da trappade ned till 5-fart sa kandes det nastan som att jogga. Fragan ar vad man bor satsa pa - langa, hanterbara intervaller lite som upplagget ovan eller snabbare men ocksa kortare, typ 200/400/600 meter?? Kanske en kombination av bada?

Ångest, ångest är min arvedel

1. Han ar rolig, den dar Staffan - tro att JAG ska kunna springa sa dar snabbt!

2. Det dar ar ju typ hans egen fart. Det GAR ju bara inte for mig.

3. Det later ju helt galet snabbt. Pa tok for snabbt. Skulle jag kunna halla den farten?

4. 2 kilometer i den tokfarten... Ar det mojligt? Kan JAG fixa det??

5. Alright - jag testar val da!

Ungefar sa gick tankejargongen haromdagen da en viss person la in en kommentar och utmanade mig till foljande: att kunna springa 4 kilometer i 5:00 min/km foljt av 2 km i 4:14 min/km. Visst lat det tufft till att borja med men det tog inte lang tid innan jag bestamt mig for att testa. For trots allt sa kandes det inte HELT omojligt. Mer liksom j-ligt tufft och en rejal utmaning men absolut inte omojligt. Var jag redo att pressa mig sjalv lite hardare sa jag kunde fixa det har? Ja, det ar klart att jag var! Ville jag kunna springa sa dar fort? Klart jag ville! Jag behovde bara nagon som pushade mig mentalt i ratt riktning.  

Alltsa, jag nappade pa utmaningen och det tog inte lang tid innan nasta kriterium lod: innan 2 juni skulle jag DESSUTOM kunna springa 4 kilometer i denna djavulska smatt fantastiska fart 4:14 min/km, dessutom med en spurt pa 200 meter.

Sa dar, da var det outat pa bloggen och allt. Inte en chans att man slipper undan nu. Dags att ge sig ut och springa lite da kanske...