Fredag - In for the kill

Jag hoppas alltid kunna sluta tidigt pa fredagar men oftast blir det inte sa. Veckans gangna aktiviteter ska liksom "knytas ihop" via statusrapporter och analysdiagram hit och dit, och sa ar det ratt mycket som ska forberedas infor nasta vecka. Phu sager jag bara! Skont att sparka av sig klackarna och komma i lite bekvamare skodon. 

Imorse morgonjoggade jag till La Rouxs "In for the kill". Perfekt lat att komma in i ratt fredagsstamning. Ha en skon helg, ladies och gentlemen, for det kommer jag att ha.

Motivation, Yada Yada

En stark motivationsfaktor ar helt klart framstegen man gor i lopningen och da blir ju tider och prestation under lopp valdigt patagligt. Jag resonerar som sa att det ar jatteroligt att kanna att man KAN springa snabbt, och det ar ocksa valdigt motiverande att se framstegen man gor, men... det ar verkligen inte allt for mig. Och tur ar val det. For skulle jag bara bli motiverad av mina framsteg under tavlingar sa skulle jag nog ha gett upp for lange sen. Ta bara mina marathonresultat tex som visat samre och samre siffror sedan mitt forsta race 2010. Enligt maken sa kommer jag formodligen att gora mitt nasta marathon pa sub-5, vem vet!? Hoppas han har fel!

En annan motivationsfaktor ar ocksa nar man har nya traningsklader eller skor. Svart att inte ge sig ut och testa foret da! Igar sprang jag forbi Lululemon och lyckades komma hem med inte mindre an tva nya set darifran. Ett i lila och ett annat i knallorange. Stod och velade pa ett tredje i korallrosa innan jag tog fornuftet tillfanga och drog i handbromsen. Motivationen har ibland ocksa ett pris men jag brukar alltid dampa eventuella negativa skuldkanslor i det avseendet med tesen "you'll remember the quality long after you will have forgotten the price". Alltsa. Ar det vart pengarna sa ar det inget snack om saken.

Lululemon (som ju egentligen ar ett yoga-marke) har verkligen blivit lite av ett favoritmarke med sina fina loparklanningar och matchande toppar och shorts. Innovativ design och lite cleanare snitt aven om man inte offrar plaggets funktionella betydelse. Gillar verkligen att man blandar olika tekniska material i samma farger och tar i ansprak kroppsdelarna dar man svettas lite mer - meshtyg vid ovre bysten och lite lattare fladdertyg baktill tex. Extra langa linnen for att dolja mindre smickrande kroppspartier. 3 olika fickor pa shortsen bara for att man inte bara vill ha EN klumpig ficka. En ficka utanpa bhn som rymmer plats for en sportgel. Jackorna tex - en jacka ar inte bara ar en jacka utan den gar givetvis att anvanda ut och in (i en helt annan farg) och har inbyggda vantar som ocksa har reflexer pa utsidan. Till exempel.


Lila löpare innan avverkat pass. - Posted using BlogPress from my iPhone

Plan B, tidig uppstiging eller sena kvällar?

Vare sig morker och kyla eller blandande solsken och stekhet varmebolja ar perfekta springforhallande men det ar sant man far leva med under vintern och sommaren i vara olika varldsdelar. Igar var det en bra bit over +30C och helt vindstilla i Sydney. Man glommer sa latt bort men det ar just den har tiden, i slutet av november till mars alltsa, som man bara maste komma ut valdigt tidigt pa morgonen eller sent pa kvallen for att undvika den varsta hettan. 

Igar sov jag till nio vilket kanns som en ratt lagom tid att kliva upp men redan da var det alldeles for varmt for en morgonrunda, helt omojligt att springa. Helst ska man ju vara ute redan vid sju-snaret sana dagar. Sparade springturen till kvallen istallet men det var fortfarande varmt och kvalmigt och svart att fa till nagot bra aven om jag lyckades skrapa ihop 9 langsamma km. Det ar klart att gymmet lockar nar det ar sa har varmt, trots allt ar det ju ratt skont att springa i ett ratt behagligt svalt gym med ac an i stekande hetta. Att springa pa lopbandet kan ju inte jamforas med upplevelsen att springa utomhus men nu far det bli sahar som en "plan B" om jag inte kan tajma in det med tider o dylikt for att fa det att funka utomhus.

- Posted using BlogPress from my iPhone

The silly season is upon us

December gar allmant under benamningen "the silly season" har i Australien och nu nar man har bott har i nagra ar sa forstar man varfor. Ju narmare jul, desto mer "silly". Hela december manad ar dessutom sa fullbokad med silly parties att dessa brukar borja dyka upp redan i mitten pa november. Det ar ett sabla fore med maskerader och diverse fancy dress-tillstallningar. Personligen tycker jag - visst, roligt till en viss man men det blir ju sa vanvettigt dyrt med alla dessa konstiga kreationer (speciellt om det ar ett tema). Och faktiskt inte sa jattekul heller. Inte nar det hander minst en gang om aret.

Delar av utstyrseln ikvall. Innan jag beger mig ut sa har jag hunnit springa en svang, 9 km i Centennial park. Inte riktigt samma utstyrsel just da men det gick bra anda. :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Gröna fingrar, lagoma springdoser

Aterigen en fullsmockad helg till anda. Visst ar det bade roligt och bra att hinna med sa mycket som mojligt under helgen fast ibland, i slutandan, kanns det alltid som man blivit bestulen pa nagot... valbehovd vila kanske? Bra satt att uppskatta balansen mellan lugna, vilsamma stunder och just helger da allt tycks handa.

Oh well. Lyckades iaf klamma in foljande aktiviteter under lordagen och sondagen; storstadning av lagenheten, shopping pa stan, (presentkop och festblasa till en fest senare pa kvallen), fodelsedagsfirande inpa smatimmarna (inte min fodelsedag men man staller val upp anda). Pa sondagen ett besok pa IKEA, samt en tripp till handelstradgarden och inkop av diverse balkongvaxter och fina krukor. Paborjade tradgardsabetet pa balkongen men vi far nog fortsatta med det under de narmaste dagarna. Det var alldeles for manga vaxter som var i behov av omplantering till nya krukor och det tog sin lilla tid nar man val borjade grava och ha sig. Tur att den battre halvan i familjen har grona fingrar och lite battre koll pa hur vaxter ska skotas.

Det ar roligt att ha vaxter pa balkongen och ett gront "rum" utomhus. Fordelen med Sydney ar ju att man kan dra nytta av balkongen under en ganska sa lang tid och att man saledes inte behover flytta in vaxterna inomhus under vintern. Att ha ett mysigt utomhusrum dar man kan stretcha och pusta ut efter att man sprungit ar ju heller inte fel, aven om det nog ar lite litet (med alla vaxter och balkongmobler). Men vill man sa kan stretcha dar.

Sprang jag inget, kanske ni nu undrar? Jo, det ar klart att det hanns med lite spring ocksa. Ger mig sjalv "godkant" under veckan som gatt. 4 traningstillfallen och en veckodistans pa 47 km. Lagomt och bra.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Helgaktiviteter

Den gangna helgen tillbringades i vackra Kangaroo Valley som vi var till for nagot ar sedan. Fascineras standigt over att man, fran Sydneys innerstad, kan komma till en helt annan miljo bara ett stenkast utan att man behover resa speciellt langt. Ena timmen befinner man sig mitt i smeten och stadspulsen pa Market Street och i nasta timme kanns det som man oppnat dorren till Narnia och en frodande regnskog. Helt makalost! Men Sydney som stad och omnejd ar valdigt fin pa det sattet - narheten mellan storstadsliv, strander, glittrande vatten och ett idylliskt lantliv ar valdigt patagligt.

Kan man undvika rusningstrafiken i Sydney sa tar man sig pa dryga 2 timmar med bil till Kangaroo Valley, som ligger 155 km syd-vast om Sydney. Ett perfekt weekend-stalle alltsa och ett, enligt mig, helt bedarande landskap som bjuder pa en salig blandning av England, Australien, Toscana, Amazonas och kanske en aning Grand Canyon ocksa. Rullande kullar, betande kossor, lantliga pubar och gronskande blommor. Vinrankor och cypresstrad, snirkliga grusvagar som leder upp till gulliga vingardar. Men ocksa det typiskt australiensiska; karga, uttorkade slatter med utbranda trad, enorma regnskogar som tycks fortsatta i evighet. Vattenfall och hoga, dramatiska klippstup. Marklig flora och fauna.

Trekking ar nagot som jag inte ar sa bekant med men det ar valdigt roligt att prova pa nya aktiviteter och nya satt att se och uppleva stallen. Vi gjorde tre trekkingturer under var vistelse (torsdagkvall till sondag em), och aven om vi akte ivag for att "slappa" sa var det lagomt for att fa rejal traningsvark i vaderna och samtidigt kanna sig just valdigt avslappnad. Alla turerna var valdigt varierande i form, underlag och banprofil. Givetvis sprang jag lite ocksa men om jag far saga det sjalv sa var det trekkingen som var gradden pa moset under den har minisemestern - ett underbart satt att rora pa sig och se mycket!

Rekvisita ur "Sagan om ringen-filmerna"?


Hur gullig pa en skala?

Stora hagar med betande kossor. Eller kalvar kanske? Fina var de ialla fall.

<Insert load woohoo here>

Att springa milen pa sub-50 under traning har aldrig tidigare hant i mitt fall. Under traning har jag alltid legat pa 51-53 minuter nanting och tyckt att det har varit ratt bra. Lagomt snabbt utan att kanna att doden har lurat runt knuten.

Ar definitivt typen som allra helst bara mysloper, aldrig tar ut mig speciellt hart pa traning, darfor har jag heller aldrig riktigt tankt att det man astadkommer tidsmassigt pa traning riktigt raknas - det ar mer distansen (och framforallt kanslan och halsan) som betyder nagot. Fokuset har ju nastan alltid varit langre lopp och i det har jag heller aldrig haft nagra snabba ambitioner. Icke desto mindre har en snabb tid alltid lockat och nagonstans i bakhuvudet har jag ofta lekt med tanken pa att springa milen pa 45 min.

Igar var forsta gangen jag sprang 10 km pa sub-50 pa ett traningspass. 49:10 blev resultatet. Det har val hant i langre lopp att man passerat milen pa 49-nanting men som sagt, lopp ar lopp och traning ar traning. Och i langlopp tar man ju inte ut sig forsta milen. Men det ar mycket riktigt som SvD-Petra sager att det hander nagot i kroppen vid lopp, man FAR horn i pannan, en extra vaxel och allt det dar.

Horn i pannan hade jag kanske inte igar men definitivt en klar insikt om att jag inte skulle lagga mig efter 8 km. Sahar i runda slangar blev upplagget pa lopbandet sahar: Uppjogg 2 km i 10.5 km/h, 3 km i 12 km/h, 3 km i 12.5 km/h och en slutspurt pa 2 km i 13.2 km/h. 3 pauser pa runt 30 sekunder under hela upplagget.

Phu! For mig ar det har ett jattestort framsteg och att kunna ligga i 4:30-fart kanns jattesnabbt for mig. Visst var det valdigt flasigt i slutet och det ska det val vara ocksa men anda fullt kontrollerbart och en grym kansla. Woohoo sager jag bara! Hoppas jag kan vidhalla disciplinen att springa sana har pass, atminstone en gang i veckan nu framover.

- Posted using BlogPress from my iPhone