Mot Byron Bay!

Nu reser jag norrut till Byron Bay i nagra dagar och ser fram emot langa cykleturer langs den enorma stranden (40 km lang), lopning och givetvis att ta det lugnt och slappna av. Nice!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Om vikten att andas & föra en dialog

Den har veckan pa jobbet har varit osedvanligt knasig med manga arenden som harjat runt som stormar i sma vattenglas. Nar man analyserar sjalva problemet sa pekar det alltid, alltid pa bristande kommunikation mellan manniskor snarare an felande teknik, som man sa garna vill skylla pa. Men vad kommer forst, honan eller agget?

Varfor ar det sa svart att vara tydlig med vad man vill saga? Alldeles for manga kockar, byrakrati, otydligheter, bristande dokumentation, bristande processer, ovilja att samarbeta, kulturkrockar, informationsmissar, osv osv. Att jobba for en stor, komplex organisation ar i bland jattebra. Ibland ar det mindre bra...

Andas och kom igen starkare! Imorgon vill jag utoka "testdistansen" till hela 10 km sammantaget igen. Hela forra veckan tranade jag alternativt for att hoften kranglade - stationar cykel, rodd och trappmaskin bland annat. Den har veckan har jag testsprungit kortare strackor for att liksom skola in hoften igen. I tisdags 5 km och i onsdags 6 km - harlig kansla, det funkade utan att det blev varre. Imorgon tanker jag forsoka med 1 mil som sagt, det kanns som att det borde funka.

Och jo, pa tal om att andas. Hjarnfysik-johan skriver som vanligt vansinnigt bra och blandar tunga amnen som vetenskap och fakta med vardagligt, alltid med en glimt i ogat. Hogt och lagt men alltid med kvalitet. Den har gangen vill jag hanvisa till hans inlagg om andning nar man springer. Intressant och nagot som jag har klurat pa nu under dagen, mellan moten med alla dessa arga business people.
- Posted using BlogPress from my iPhone

Run for Boston 17/4

Idag sprang for Boston som sa manga andra varlden over just idag. Att det forekommer sana har handlingar ar sa ofattbart svart att forsta. Ska man sluta resa, uppleva spannande platser och kanske utsatta sig for "risker" att vara bland folksamlingar? Ska man behova kanna radsla vid stora lopp? Ska man sluta leva? Manga funderingar men det kanns ju inte som nagra givna svar nagonstans.

I run in Sydney. Where do YOU run?

Hissa alternativt

Hoften gor sig fortfarande pamind, har tagit en paus fran springandet och kor pa alternativ traning i stallet. Vansinnigt trakigt da man ju vill vara i form infor kommande lopp i maj men det ar bara att gilla laget. Igar en timmes stationar cykel samt 15 minuter rodd (och det funkade bra faktiskt, det blev inte varre). I sondags korde jag cross training men aven dar kande jag av hoften sa jag tror nog jag bor halla mig ifran rorelser som paminner om lopning och istallet trana spinning/stationar cykel och rodd. Sist jag sprang var i lordags, 10 km, och da kande jag av hoften rejalt efterat. Att bara kora pa och riskera att gora det varre kanns inte lockande.

Det har med alternativ traning ar ratt lustigt, man blir ju sa sur nar man inte far trana "som det ar tankt" och tycker att all annan traning kanns meningslost, inte pa riktigt. Men sa ar det ju egentligen inte - det ar ju vad man gor under tiden som raknas och att man far upp pulsen till en niva som kanns anstrangd pa liknande satt som nar man springer. Det gar att trana bra pa det har sattet ocksa. Det ar fortfarande effektivt och man behover ju inte nodvandigtvis tappa dagsformen. Jag forsokte intala mig det igar da jag tilll att borja med satt och fintrampade pa cykeln. Det har tar ju ingenting, tankte jag. Anledningen? Svarighetsgraden var satt till niva 8 (av 20 tror jag) och jag var varken svettig eller andfadd. Hojde till niva 16 och helt plotsligt var det inte lika latt langre, pulsen skenade ivag och svetten lackade, benen fick jobba som i uppforsbacke. En timme pa cykeln och det var absolut inget fel pa det traningspasset. Men.

Det ar ju inte lika roligt. Det inger ju inte samma frihetskansla. Och endorfinkickarna lyser med sin franvaro. Dessutom - grannen pa cykeln bredvid hade uppenbarligen glomt att tvatta sina traningsklader.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Dansa, pausa

Hade velat skriva om hur bra den har traningsveckan varit men istallet blir det om en naggande kansla i hoften, nagot jag kant av i ca en veckas tid. Det ar en klassisk "ont-i-borjan-kansla" nar jag springer, sedan forsvinner det efter ett tag (upp till 12km ar ok), men efter att jag stretchat och blivit kall sa borjar det gora ont och sedan gor det ratt ont bara att rora sig. Det kanns ratt typiskt muskulart, smorjer in mig med Deep heat som funkar jattebra for stunden men jag tror jag maste fa till massage for att oka blodflodet i hoften. Snabbdistanspass stod pa agendan imorgon men i nulaget kanns det vettigare att trana nagot alternativt, kanske spinning?


- Posted using BlogPress from my iPhone