Tunnelseende

Nu forstar jag vad det innebar att ga in i den beryktade marathonbubblan. Just nu ar det verkligen inte mycket annat som ar viktigare an de 42 stundande kilometerna nasta sondag. Ar livradd for att nagon ska andas baciller pa mig och nade den som kommer for nara rent generellt sett. Jag kan i vanliga fall inte kategorisera mig som paranoid men den har veckan har jag inbillat mig allt mojligt. Och for att inte tala om hypokondrikern man forvandlas till! Ar inte halsen lite svulllen? Drar det inte lite obekvamt i hoger kna?? Kanns det inte som jag haller pa att bli forkyld nu??? Det ar nastan komiskt hur det kan bli sahar... Jag hoppas att det har bara ar en forstagangskansla - det borjar bli liiite langtrakigt att klunka Berocca och ata enorma mangder halsosam mat dagarna i anda.

Tunnelseende non-stop. En inte alltfor smickrande egenskap.