Monday, August 16, 2010

Bygga grunder

Marathon-rookie som jag ar borjar jag inse allt mer hur langrundorna utgor nyckelpassen infor marathon. Det ar ju det har alla pratar om, bade den fysiska och mentala uppladdningen. Men det spelar ingen roll hur manga ganger man hor det sagas, man maste fa uppleva det sjalv och kanna att det ar viktigt att man bygger upp hornstenarna i sin egen kropp. Det handlar val ocksa om att bli forberedd pa hur kroppen kan reagera nar man kommit upp en bit over 3 mil och har tomt energidepaerna - har ar jag skitradd over vad som kan handa.

26 km ar langt for mig. Springer man dessutom solokvist far man inbilla sig sjalv att det har ar det absolut basta sattet att tillbringa en tidig sondagmorgon. Och det ar det ju ocksa pa satt och vis fast den slutsatsen var langt ifran lika klockren igar nar vackarklockan pep och visade 6.45. Fast pa nagot satt kandes de 26 kilometrarna igar morse lattsamma och njutbara pa alla plan fran borjan till slut. Det paminde mer om en milrunda an en halvmara plus, och nar kanslan ar sa kan man ju verkligen inte klaga. OK, det hjalpte ratt mycket att vadret var pa topp, ca +17C och helt vindstilla (och jag var lagomt kladd dessutom). Hade heller inga forpliktelser resten av dagen sa en ostressad start gav en god forutsattning (vilket gjorde att jag sedan kunde ga in i traningsdvala pa eftermiddagen).

Planen var att springa langpassett i planerad marafart - 5:35 min/km - och ungefar dar nagonstans, snappet langsammare, hamnade tempot ocksa. Benen kandes frascha och pigga, inte ett uns av trotthet men det hjalptes sakert av ett paket Endura-gel som jag slurpade i mig mitt pa hallet, vid 13 km ungefar. 4 vattenflaskor i baltet klarade jag mig pa. Jag borjar kanna att marathonstrackan inte langre ar en helt omojlig distans. Eftersom jag har 3 planerade langpass till innan 19 september kanns det ocksa som man borde ha en god grund att sta pa innan dess.

Distans: 26,07 km
Tid: 2:26:19
Snittempo: 5:37 min/km

Lugnt och stilla i Centennial Park - kanske basta sattet att tillbriga en sondagsmorgon
Half Marathon Centennial Park 041

10 comments:

Staffan said...

Bra sprunget, mitt bästa marathontips är nog att en gång i månaden köra ett långpass på minst 30km, en gång i månaden. Visst det känns och ÄR långt men det lär kroppen och skallen att vara igång under lång tid och hjälper ta bort mentala spärrar som man sedan har nytta av under marathonloppet.

Det längsta träningspasset får gärna någon gång vara uppemot 35-36km, kanske en månad innan loppet.

Långpass på 20-25km med 5km i tänkt marafart mitt i eller mot slutet är ett annat bra tips!!

Keep on running!!

Jenny said...

Imponerande! Själv tycker jag de där riktigt långa passen är grymt tråkiga......

Ingmarie said...

Härligt Petra! Lovar gott! Behåll känslan. :-)

Petra said...

Staffan - tack for tipsen! Mitt marathon ar 19 september sa jag ska forsoka fa in nagra langre langpass (over 30 km) innan dess. Har val hunnit med ca 6-7 langpass (<20km) i ar om man raknar med tva halvmarathon sa jag hoppas jag klarar mig pa det...

Jenny - tack, det ar val mest tiden man bavar sig for men 2,5 timmars underhallning slar man ihjal ganska snabbt:) Hoppas knat ar battre nu!?

Ingmarie - japp, kanns bra! Inga skador och kroppen & knoppen samarbetar! Vad mer kan man begara?!

Daniel said...

Säger också som Ingmarie att det här ser riktigt bra ut! :) Låter som du även mentalt är beredd på att springa 42km, det sitter mycket i huvudet! ;)

Petra said...

Daniel - jag tror det! Och det ar val nyttigt att springa sjalv ocksa, just pa tavlingsdagen ska man ju dra hela lasset sjalv sa varfor lura sig innan man ar dar?! Man far ocksa se det som en god anledning att se staden och kanske forlagga de har langpassen i omraden som jag inte kanner till.

anneliten said...

Att klara ett helt långpass i tänkt marafart - jisses! Det betyder nog att du underskattat din marafart tror jag ;-) Själv brukar jag, som Staffan föreslår, öka till marafart under någon kortare del - typ fem km, mitt i ett långpass.

Petra said...

Anneliten - givetvis har du ratt! Men arligt talat haller jag pa och velar fram och tillbaks. En sluttid pa 3:55, 3:50, kanske t.o.m. ned mot 3:45. Skulle jag sikta pa 3:45 sa blir det en snittid pa 5:20 min/km vilket ar ratt bekvamt for mig i ca 22 km. Jag vet bara inte vad som hander efter 30 km... kommer kroppen att palla? Jag kanner mig ganska feg i det har avseendet men eftersom det har ar mitt forsta marathon sa vill jag inte ga darifran besviken. Vill kanna att jag lyckades med mitt mal. Bor jag revidera mitt mal??? Aaaarrhggg!!

Jesper Scheutz said...

Tjoho vad glad jag blev när jag läste din blogg idag. Vet egentligen inte varför men väldigt inspirerande tack!

Peace Love och hela harangen jag brukar skriva ;)

Petra said...

Tack snalla Jesper - roligt att du sager det!!