Roll on 2013!

Kande pa mig att arets sista vecka skulle bli en bra traningsvecka, och det blev den ocksa. Summerar ihop 62 km lopning och 40 km cykel, och med det sager jag nu tack och adjo 2012. Skulle kanske varit roligt att veta arsstatistiken nu sahar vid arsskiftet och allt men jag registrerar min traning alldeles for oregelbundet sa det finns inga exakta siffror pa det.

2012 har varit ett bra ar for mig men jag kanner pa mig att 2013 kommer att bli grymt. Sa med det sager jag:

Gott Nytt År!!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

God fortsättning!!

Hoppas julen varit bra for er alla. Sjalv har jag haft en superskon julhelg i valdigt nedvaxlat tempo. Bara varit hemma i Sydney och firat jul - bade svensk, engelsk och australiensisk variant, atit dito traditionell mat och haft det allmant gott och bara gjort saker som jag/vi velat gora. Givetvis har det blivit lite spring ocksa. Det kanns lyxigt att fa vara ledig en lite langre tid, 11 dagar, utan aka ivag nagonstans. Oftast ar ju tid och framforallt semesterdagar valdigt dyrbart, nagot man i vanliga fall inte bara kan slarva bort pa att gora "ingenting".

Pa julaftonsmorgonen var jag ute pa ett distanspass - 15 km i ca 5:15-tempo. Jag lyckades komma ut ratt tidigt sa det gick att halla ett hyfsat tempo. Traningsvila blev det igar pa juldagen da regnet oste ned. Hade forst tankt springa men det askade dessutom, kandes inte sa kul att ge sig ut da. Imorse blev det ca 13 km i Centennial park med fartinslag pa mitten.

Benen ar hemskt pigga och jag hoppas kunna fa in sa mycket traning som mojligt denna vecka da man liksom anda inte har nagot speciellt for sig. Har jag tur sa blir den sista veckan av det har aret det basta - atminstone traningsmassigt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

21.12.2012 - the End of the World

Nu nar tjugoforsta december nastan ar over - atminstone pa den har sidan jordklotet - och det visade sig att dagen passerat revy relativt obemarkt sa kanske man kan borja slappna av och kanna att varlden INTE kommer att ga under. Trots alla domedagspredikningar och profetorer som skronat om jordens undergang just idag.

Varlden har alltsa inte gatt i bitar och vi springer fortfarande, alltsa finns vi. Idag har jag aktiverat out-of-office-assistenten pa jobbet. Den skvallrar om att jag ar back in business igen den andra januari 2013. Ska bli hemskt skont med elva dagars ledighet aven om jag gar en oviss framtid tillmotes med min nuvarande arbetsgivare. Jag ar ganska saker pa att 2013 kommer att bjuda pa manga mysiga loprundor och ta mig till spannande platser jag aldrig sett forrut, dock ar jag lite mindre saker pa vad som kommer att handa i jobbet. Men vad som an kommer att ske sa kommer det bli bra, det tror jag. Jorden kommer formodligen inte att ga under.

For ovrigt laste jag foljande inlagg pa Facebook for ett bra tag sedan. En konversation som agde rum mellan en mamma och hennes fyraariga son. Samtalet ar dock helt orelaterat till denna idiotiska hysteri kring domedagen, men det fick mig sa klart att tanka pa dem just idag. Kanske det basta jag sett pa Facebook.

Sonen: Mum, when is the end of the world?
Mamman: I don't know darling... that's a very good question. Who's been talking to you about this??
Sonen: You, mum. You always say "It's not the end of the world..." So I was wondering when that is.

Ha en superskon helg, alla!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Intensiv vecka bakom mig

Lagger en valdigt intensiv vecka bakom mig. Kurs pa heltid, mandag till fredag, och sa hemlaxa pa kursinnehallet pa kvallstid. Phu! Att lara sig nya arbetsmetoder i jobbet (eLearning via Captivate) ar otroligt berikande, hoppas bara att jag far tid att leverera nagot av detta snart medans det ar farskt i minnet.

Traningsmassigt har jag fatt ihop 4 pass (10 km, 13 km, 11 km och 10 km) och det kanns jattebra med tanke pa jobbveckan.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Långpasset som kom av sig

Jag gav upp pa langpasset igar. Det kandes unket. I vanliga fall ger jag mig sjalv ratt fria tyglar var det galler distanser upp till 15 km men har jag sagt att jag ska gora ett langpass sa brukar jag faktiskt halla mig till det. Det kravs ju lite extra peppning att komma in i ratt mental installning for att ge sig ut pa de har langpannorna, och nar man da avbryter planen kanns det lite grann som man sviker sig sjalv. Man staller in sig pa att vara ute lange och nota asfalt och da kanns det sa himla trist nar det hela kommer av sig, nar man inte klarar att halla sig till vad man hade tankt.

Solen gassade och det hade regnat under natten sa det var bade varmt och samtidigt valdigt fuktigt, en jobbig kombination. Jag kande pa en gang att det skulle bli svart att fullgora det har men jag sprang ivag anda med inbillningen att jag kunde dricka mycket och ta det lugnt. Ungefar 6,5 km fran hemmet holl jag att fa varmeslag och var tvugnen att ga/lufsa. Det var svart att andas och allting bara klibbade och kandes allmant javligt. Modet sjonk allt mer. Det har kunde jag halla pa med en annan dag, tyckte jag. 13 valdigt svarflortade kilometrar fick jag ihop. Langpasset (som kom av sig) far alltsa gora comeback nagon annan dag.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Same old, same old

Ja, ibland kanns det onekligen som man upprepar sig, som Staffan skrev for nagon dag sedan. Pa vastfronten intet nytt. Sprang ett troskelpass igar, en mil i Moore park. Harligt att springa i lite behagligare temperaturer efter helgen som var valdigt varm. Forra vecka blev det totalt 43 km lopning pa 4 pass - inget att orda om nagot speciellt forrutom att det kanns valdigt segt att springa i varme. Imorgon blir det intervaller pa lopbandet och jag hoppas fa in ett langre pass den har veckan, kanns som det ar dags for det nu.

Fredag - In for the kill

Jag hoppas alltid kunna sluta tidigt pa fredagar men oftast blir det inte sa. Veckans gangna aktiviteter ska liksom "knytas ihop" via statusrapporter och analysdiagram hit och dit, och sa ar det ratt mycket som ska forberedas infor nasta vecka. Phu sager jag bara! Skont att sparka av sig klackarna och komma i lite bekvamare skodon. 

Imorse morgonjoggade jag till La Rouxs "In for the kill". Perfekt lat att komma in i ratt fredagsstamning. Ha en skon helg, ladies och gentlemen, for det kommer jag att ha.

Motivation, Yada Yada

En stark motivationsfaktor ar helt klart framstegen man gor i lopningen och da blir ju tider och prestation under lopp valdigt patagligt. Jag resonerar som sa att det ar jatteroligt att kanna att man KAN springa snabbt, och det ar ocksa valdigt motiverande att se framstegen man gor, men... det ar verkligen inte allt for mig. Och tur ar val det. For skulle jag bara bli motiverad av mina framsteg under tavlingar sa skulle jag nog ha gett upp for lange sen. Ta bara mina marathonresultat tex som visat samre och samre siffror sedan mitt forsta race 2010. Enligt maken sa kommer jag formodligen att gora mitt nasta marathon pa sub-5, vem vet!? Hoppas han har fel!

En annan motivationsfaktor ar ocksa nar man har nya traningsklader eller skor. Svart att inte ge sig ut och testa foret da! Igar sprang jag forbi Lululemon och lyckades komma hem med inte mindre an tva nya set darifran. Ett i lila och ett annat i knallorange. Stod och velade pa ett tredje i korallrosa innan jag tog fornuftet tillfanga och drog i handbromsen. Motivationen har ibland ocksa ett pris men jag brukar alltid dampa eventuella negativa skuldkanslor i det avseendet med tesen "you'll remember the quality long after you will have forgotten the price". Alltsa. Ar det vart pengarna sa ar det inget snack om saken.

Lululemon (som ju egentligen ar ett yoga-marke) har verkligen blivit lite av ett favoritmarke med sina fina loparklanningar och matchande toppar och shorts. Innovativ design och lite cleanare snitt aven om man inte offrar plaggets funktionella betydelse. Gillar verkligen att man blandar olika tekniska material i samma farger och tar i ansprak kroppsdelarna dar man svettas lite mer - meshtyg vid ovre bysten och lite lattare fladdertyg baktill tex. Extra langa linnen for att dolja mindre smickrande kroppspartier. 3 olika fickor pa shortsen bara for att man inte bara vill ha EN klumpig ficka. En ficka utanpa bhn som rymmer plats for en sportgel. Jackorna tex - en jacka ar inte bara ar en jacka utan den gar givetvis att anvanda ut och in (i en helt annan farg) och har inbyggda vantar som ocksa har reflexer pa utsidan. Till exempel.


Lila löpare innan avverkat pass. - Posted using BlogPress from my iPhone

Plan B, tidig uppstiging eller sena kvällar?

Vare sig morker och kyla eller blandande solsken och stekhet varmebolja ar perfekta springforhallande men det ar sant man far leva med under vintern och sommaren i vara olika varldsdelar. Igar var det en bra bit over +30C och helt vindstilla i Sydney. Man glommer sa latt bort men det ar just den har tiden, i slutet av november till mars alltsa, som man bara maste komma ut valdigt tidigt pa morgonen eller sent pa kvallen for att undvika den varsta hettan. 

Igar sov jag till nio vilket kanns som en ratt lagom tid att kliva upp men redan da var det alldeles for varmt for en morgonrunda, helt omojligt att springa. Helst ska man ju vara ute redan vid sju-snaret sana dagar. Sparade springturen till kvallen istallet men det var fortfarande varmt och kvalmigt och svart att fa till nagot bra aven om jag lyckades skrapa ihop 9 langsamma km. Det ar klart att gymmet lockar nar det ar sa har varmt, trots allt ar det ju ratt skont att springa i ett ratt behagligt svalt gym med ac an i stekande hetta. Att springa pa lopbandet kan ju inte jamforas med upplevelsen att springa utomhus men nu far det bli sahar som en "plan B" om jag inte kan tajma in det med tider o dylikt for att fa det att funka utomhus.

- Posted using BlogPress from my iPhone

The silly season is upon us

December gar allmant under benamningen "the silly season" har i Australien och nu nar man har bott har i nagra ar sa forstar man varfor. Ju narmare jul, desto mer "silly". Hela december manad ar dessutom sa fullbokad med silly parties att dessa brukar borja dyka upp redan i mitten pa november. Det ar ett sabla fore med maskerader och diverse fancy dress-tillstallningar. Personligen tycker jag - visst, roligt till en viss man men det blir ju sa vanvettigt dyrt med alla dessa konstiga kreationer (speciellt om det ar ett tema). Och faktiskt inte sa jattekul heller. Inte nar det hander minst en gang om aret.

Delar av utstyrseln ikvall. Innan jag beger mig ut sa har jag hunnit springa en svang, 9 km i Centennial park. Inte riktigt samma utstyrsel just da men det gick bra anda. :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Gröna fingrar, lagoma springdoser

Aterigen en fullsmockad helg till anda. Visst ar det bade roligt och bra att hinna med sa mycket som mojligt under helgen fast ibland, i slutandan, kanns det alltid som man blivit bestulen pa nagot... valbehovd vila kanske? Bra satt att uppskatta balansen mellan lugna, vilsamma stunder och just helger da allt tycks handa.

Oh well. Lyckades iaf klamma in foljande aktiviteter under lordagen och sondagen; storstadning av lagenheten, shopping pa stan, (presentkop och festblasa till en fest senare pa kvallen), fodelsedagsfirande inpa smatimmarna (inte min fodelsedag men man staller val upp anda). Pa sondagen ett besok pa IKEA, samt en tripp till handelstradgarden och inkop av diverse balkongvaxter och fina krukor. Paborjade tradgardsabetet pa balkongen men vi far nog fortsatta med det under de narmaste dagarna. Det var alldeles for manga vaxter som var i behov av omplantering till nya krukor och det tog sin lilla tid nar man val borjade grava och ha sig. Tur att den battre halvan i familjen har grona fingrar och lite battre koll pa hur vaxter ska skotas.

Det ar roligt att ha vaxter pa balkongen och ett gront "rum" utomhus. Fordelen med Sydney ar ju att man kan dra nytta av balkongen under en ganska sa lang tid och att man saledes inte behover flytta in vaxterna inomhus under vintern. Att ha ett mysigt utomhusrum dar man kan stretcha och pusta ut efter att man sprungit ar ju heller inte fel, aven om det nog ar lite litet (med alla vaxter och balkongmobler). Men vill man sa kan stretcha dar.

Sprang jag inget, kanske ni nu undrar? Jo, det ar klart att det hanns med lite spring ocksa. Ger mig sjalv "godkant" under veckan som gatt. 4 traningstillfallen och en veckodistans pa 47 km. Lagomt och bra.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Helgaktiviteter

Den gangna helgen tillbringades i vackra Kangaroo Valley som vi var till for nagot ar sedan. Fascineras standigt over att man, fran Sydneys innerstad, kan komma till en helt annan miljo bara ett stenkast utan att man behover resa speciellt langt. Ena timmen befinner man sig mitt i smeten och stadspulsen pa Market Street och i nasta timme kanns det som man oppnat dorren till Narnia och en frodande regnskog. Helt makalost! Men Sydney som stad och omnejd ar valdigt fin pa det sattet - narheten mellan storstadsliv, strander, glittrande vatten och ett idylliskt lantliv ar valdigt patagligt.

Kan man undvika rusningstrafiken i Sydney sa tar man sig pa dryga 2 timmar med bil till Kangaroo Valley, som ligger 155 km syd-vast om Sydney. Ett perfekt weekend-stalle alltsa och ett, enligt mig, helt bedarande landskap som bjuder pa en salig blandning av England, Australien, Toscana, Amazonas och kanske en aning Grand Canyon ocksa. Rullande kullar, betande kossor, lantliga pubar och gronskande blommor. Vinrankor och cypresstrad, snirkliga grusvagar som leder upp till gulliga vingardar. Men ocksa det typiskt australiensiska; karga, uttorkade slatter med utbranda trad, enorma regnskogar som tycks fortsatta i evighet. Vattenfall och hoga, dramatiska klippstup. Marklig flora och fauna.

Trekking ar nagot som jag inte ar sa bekant med men det ar valdigt roligt att prova pa nya aktiviteter och nya satt att se och uppleva stallen. Vi gjorde tre trekkingturer under var vistelse (torsdagkvall till sondag em), och aven om vi akte ivag for att "slappa" sa var det lagomt for att fa rejal traningsvark i vaderna och samtidigt kanna sig just valdigt avslappnad. Alla turerna var valdigt varierande i form, underlag och banprofil. Givetvis sprang jag lite ocksa men om jag far saga det sjalv sa var det trekkingen som var gradden pa moset under den har minisemestern - ett underbart satt att rora pa sig och se mycket!

Rekvisita ur "Sagan om ringen-filmerna"?


Hur gullig pa en skala?

Stora hagar med betande kossor. Eller kalvar kanske? Fina var de ialla fall.

<Insert load woohoo here>

Att springa milen pa sub-50 under traning har aldrig tidigare hant i mitt fall. Under traning har jag alltid legat pa 51-53 minuter nanting och tyckt att det har varit ratt bra. Lagomt snabbt utan att kanna att doden har lurat runt knuten.

Ar definitivt typen som allra helst bara mysloper, aldrig tar ut mig speciellt hart pa traning, darfor har jag heller aldrig riktigt tankt att det man astadkommer tidsmassigt pa traning riktigt raknas - det ar mer distansen (och framforallt kanslan och halsan) som betyder nagot. Fokuset har ju nastan alltid varit langre lopp och i det har jag heller aldrig haft nagra snabba ambitioner. Icke desto mindre har en snabb tid alltid lockat och nagonstans i bakhuvudet har jag ofta lekt med tanken pa att springa milen pa 45 min.

Igar var forsta gangen jag sprang 10 km pa sub-50 pa ett traningspass. 49:10 blev resultatet. Det har val hant i langre lopp att man passerat milen pa 49-nanting men som sagt, lopp ar lopp och traning ar traning. Och i langlopp tar man ju inte ut sig forsta milen. Men det ar mycket riktigt som SvD-Petra sager att det hander nagot i kroppen vid lopp, man FAR horn i pannan, en extra vaxel och allt det dar.

Horn i pannan hade jag kanske inte igar men definitivt en klar insikt om att jag inte skulle lagga mig efter 8 km. Sahar i runda slangar blev upplagget pa lopbandet sahar: Uppjogg 2 km i 10.5 km/h, 3 km i 12 km/h, 3 km i 12.5 km/h och en slutspurt pa 2 km i 13.2 km/h. 3 pauser pa runt 30 sekunder under hela upplagget.

Phu! For mig ar det har ett jattestort framsteg och att kunna ligga i 4:30-fart kanns jattesnabbt for mig. Visst var det valdigt flasigt i slutet och det ska det val vara ocksa men anda fullt kontrollerbart och en grym kansla. Woohoo sager jag bara! Hoppas jag kan vidhalla disciplinen att springa sana har pass, atminstone en gang i veckan nu framover.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Mersmak

Det gar framat med farten, det marker jag pa den allmanna lopkanslan, alltsa mer naturligt, mycket mer kontrollerat och inte alls lika flasigt. Det ar absolut inget gratisjobb men det kanns bra att kunna "skramma upp" sig sjalv med sanahar pass och framforallt nastan langta tills nasta omgang. Det om nagot kanns onaturligt!

Dagens pass far formodligen kategoriseras som ett troskelpass (pa lopbandet) - 2 km uppvarmning foljt av 8 km med 3 x 12 km/h, 2 x 12.5, 2 x 13, 1 x 12. Allt som allt 3 vilopauser pa ca 40 sek.

Underbar kansla att springa snabbt utan att pulsen rusar ivag. Och kanslan att man klarar det ar grym! Vill bara ha mer, mer, mer!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tisdagsfunderingar

Mycket bra spring har det blivit pa sistone. Bade forra veckan och bra start pa denna. Bra darfor att det lutat mycket at kvalitet med langa snabba intervaller. Idag pa lopbandet blev det totalt 12 km, varav 8 km i varierande fart mellan 12.5 km/h och 13.5 km/h. Ar i valet och kvalet om jag ska anmala mig till ett millopp i helgen men jag misstanker att det inte finns nagra bra startplatser kvar. Ar sa sugen pa att testa milkspaciten men det kanns inte aktuellt om jag maste starta i nagon +55min-grupp.
For ovrigt haller jag koll pa Sandy just nu och hoppas och tror att det inte kommer att stalla till problem for alla marathonlopare i New York pa lordag. Fingers crossed!
- Posted using BlogPress from my iPhone

Lev idag!

Att leva i nuet och inte hela tiden imorgon, nasta vecka eller nasta ar ar nagot jag forsoker anamma. Dagen idag har du kontroll over men det tjanar inget till att oroa sig over imorgon for vi ar ju inte dar an.

Den har livsfilosofin ar lattare uttalad an gjord ibland eftersom planering trots allt ar ratt nodvandigt. Har man sin familj pa andra sidan jordklotet sa blir det onekligen mycket skype och planering kring nar man kan ringa pga tiddskillnader, att fa semestrar och dylikt att klaffa m.m. Generellt sett ar jag ingen kontrollmanniska utan tror bestamt att ett sunt leverne och en lagom kontrolldos pa sitt liv JUST NU ar den basta balansen. Men att oroa sig for imorgon tjanar inget till.

Igar gick en arbetskollega till mig bort. Det var valdigt hastigt, helt ovantat, definitivt for tidigt och valdigt sorgligt. Man sjunker liksom ihop lite och tanker pa hur snabbt livet kan ryckas bort for en.

Lenas version av Live tomorrow ackompanjerade mig pa en springrunda sahar pa kvallskvisten. Det kandes ratt passande.

Äntligen! Lillfredag, springdag och Mo Yan!

Det basta med att jobba i 180 ar att man kan ta ut flextid! Saledes ar det lite fredagskansla har redan idag, torsdag da jag ar ledig imorgon.
Planen for imorgon ar att springa langt sedan tankte jag ta mig till bokhandeln och handla nagot av Mo Yan om det finns att fa tag pa. Äntligen!
- Posted using BlogPress from my iPhone

Söndagsgodis eller när det händer

Musik under lopningen ar nagot jag verkligen alskar. Dels ger det sa mycket mer av upplevelsen - minnen av latar, kanslor och tidigare upplevelser, och sa sa ar det dar att man far sa mycket extra kraft att ta till; extra gratisvaxlar fran energin i musiken och lite extra klipp i benen. Bade idag och igar blev det en date med maken pa gymmet - jag pa lopbandet och han pa en stationar cykel bredvid och jag forvanades aterigen over hur jag reagerar nar jag hamnar pa ett lopband. Bra springmusik, enkelheten att man inte har nagot val att slagga efter och kvalitetspasset pa lopbandet ar ett faktum.

For det har med disciplin (som det kravs for att utfora dessa pass) har jag verkligen noll av, det har jag namnt tidigare. Strukturerade intervaller, stegar och annat som kraver avstamning pa en klocka hander ytterst sallan for mig. Springer jag utomhus, vilket jag oftast gor sa klart, bestammer jag i princip aldrig HUR jag ska springa fartmassigt - det blir oftast musiken som far valja tempot och musiken valjer jag beroende pa dagshumor eller vad jag ar sugen pa att lyssna pa just da. Distansen daremot valjer jag mer kraset och forsoker halla mig till det men jag kan lika garna gora 2 mil i samma tempo som 5 km - det ar liksom musiken som avgor hur snabbt det gar.  Markligt upplagg skulle man kanske pasta men for en lopare som inte kan eller vill planera enligt superstrikta kvalitetspass funkar det har upplagget hyfsat bra anda.

Men tillbaks till lopbandet idag da - av nagon anledning har det blivit lite sa att det ar har det "hander" for mig. Det ar da jag planerar i forvag och bestammer hur passet ska se ut. Och jag tycker t.o.m. att det ar kul. Dagens dos blev 1 x 10 km/h, 1 x 11, 2 x 12, 2 x 13, 2 x 12, 2 x 11. Snabbt och anstrangt i det snabbaste partiet men med snabbmusik i oronen gick det att utfora. Nu sa har i efterhand tanker jag att jag vill tillbaks till lopbandet imorgon och prova snappet vassare: 1 x 10,5 km/h, (1 x 11,5), (2 x 12,5), (2 x 13,5), (2 x 12), (2 x 11), for jag kanner att det AR ju kul att springa snabbt och kanna att man passerar sig sjalv. Jag har dessutom ett difust minne av att jag har en utmaning som ligger och lurar och den har jag inte riktigt slappt greppet om.  

Ha en skon sondag alla! Har ar det namligen dags att natta kudden nu strax.

Det perfekta svaret

Hur ofta springer du varje vecka? Den fragan stalls ofta till mig och det ar inte alltid sa himla latt att svara pa. Ska man bara ge ett snabbt svar som motsvarar ett snittt under ett ar skulle det formodligen rora sig om 3 ganger i veckan, i runda slangar. Ska man ga in mer pa djupet sa vet ni ju sjalva hur det kan lata - det beror pa vad man tranar infor, vilken distans man ar mest fokuserad pa och var, infor traningen till loppet man ligger i det skedet (just da kan det ju handla om 5 ggr i veckan och en veckodostans pa 90 km, vilket givetvis inte ar nagon realistisk reflektion av en vanlig vecka, atminstone inte i mitt liv) . 

Ett slatstruket svar pa den fragan ar ocksa lite svart da man trots allt vet att det ligger sa himla mycket mer bakom "3 ganger i veckan". Det galler att halla tillbaks lite och bedoma vilket typ av svar personen ifraga ar ute efter och vad som ar socialt gangbart just for stunden. Let's face it, man ar val alltid liksom game for att snacka lopning men gar man ut i for vida svangar i det mer djupgaende svaret finns ju risken att man skrammer bort personen som undrar da man formodligen ger skenet av ett valdigt enkelriktat loparliv och inte sa mycket mer. Konversationen kan ju bli lite platt da. Och man ar ju inte BARA lopare utan har aven en del andra intressen aven om man tenderar att hamna i ett loparfack pa en gang da folk hor att man gillar att springa. Men som sagt, lika fel kanns det att bara ge ett avhugget medeltal per vecka. 

Det perfekta svaret pa det har finns formodligen inte. Pa jobbet blir det har extra tydligt nar man pratar med nya manniskor och blir introducerad i professionell egenskap samt "lopare pa fritiden" och man forvantas yttra sig lite kort om den biten. Hur gor ni??

Oslagbart

Grattis till alla som sprang Lidingoloppet i helgen! Sjalv har jag aldrig sprungit LL, det ser onekligen tufft ut med alla backar och ojamn terrang. Det ar kanske just darfor som det inte tilltalar mig lika mycket? Jag ar mer en asfaltsprinsessa, om man ska anvanda MarathonMias uttryck, och backar ar jag inte alls fortjust i.

Varen ar kommen i Sydney och vadret har varit helt underbart nu under helgen. "Helg" skriver jag fastan det ar mandag, vi har namligen Labour day har i Sydney och det innebar en extra ledig dag - Lyx! De har extradagarna kanns valbehovliga nar man jobbar intensivt som jag gjort nu i 4-5 veckor. Det ar sallan - i vanliga fall - som jag behover klocka 13-timmarsskift pa jobbet men just under de har projekttopparna blir det valdigt intensivt med systemtester, moten, dagliga statusuppdateringar med processfloden och gant charts hit och dit, och da blir lopningen och bloggandet valdigt lidande.

En outtomlig euforikalla, inspiration och viktig hornsten i mitt liv brukar jag alltid beskriva lopningen som, till folk som undrar varfor jag springer. Men att lopningen har en sa mycket storre och djupare betydelse blir liksom extra tydligt nar man ar stressad, behover komma ned i varv, ar i behov av lite extra energi eller helt enkelt bara vill dammsuga skallen pa allt "corporate babbel" man maste bearbeta. Sana ganger ar det helt oslagbart att ha detta medium att luta sig pa. 

Sondagsmatlagning - ett annat satt att relaxa, dammsuga hjarnan, kanna inspiration och bara njuuuuta.