Så länge svetten lackar

Crosstrainern; de surrealistiska gymmaskinernas gudagava till den lopskadade! Jag fascineras fortfarande over att man sjalvmant kan sta och trampa 1 timme pa denna markliga apparat - om man nu har mojlighet att trana pa annat satt alltsa. Speciellt roligt tycker jag alltsa inte att det ar, men kor man ett intervallprogram och laddar med tex Rammsteins "Du hast mich" i lurarna sa slar man ihjal den dar timmen fortare an kvickt. I borjan fick jag nastan angest att anvanda crosstrainern, armar och ben hit och dit... det pamminer alldeles for mycket om suspekta apparater som saljs via tv-shop av nagon avdankad filmstjarna. Men! Faktum ar att traningen funkar; blir sjukt trott i ben och armar, och mentalt sa stressar jag inte lika mycket over att inte kunna SPRINGA. Mitt motto ar att ha kul och kanna ett driv nar jag tranar men i det har fallet anvander jag crosstrainern mer som en sprangbrada - tills jag ar hel igen och kan borja springa. Det ar liksom inte sa mycket att orda mer om det. Svetten lackar helt enkelt - thank Godness for small mercies!

Veckan som gick sag ut sahar traningsmassigt:
Mandag: Rodd 30 min, Crosstrainer 40 min (8 km),
Tisdag: vila
Onsdag: Rodd 30 min, Crosstrainer 50 min (10,7 km), styrka armar och ben
Torsdag: vila
Fredag: Crosstrainer 60 min (12 km), benovningar och core
Lordag: Crosstrainer 60 min (12,5 km), styrka armar och core
Sondag: Powerwalk 70 min, benovningar och core

For ovrigt spenderade jag gardagen pa Coogee beach igar och hejade pa min fina man som ska simma Cole Classic om nagra veckor - 2 km frisim i oppet vatten. Inte fy skam! Nastan synd att jag ar sa dalig simmare annars hade det varit kul att delta :)