Dagarna ar sa fyllda av en massa tokintensivt jobb just nu att jag inte hinner med att uppdatera sa mycket virtuellt. Men jag sager som Snorkk-Sofie; i sana har tider ar det bara att prioritera ratt sa far man forhoppningsvis ratt balans i slutandan. For min del prioriterar jag hellre avkopplingen i hemmet, att ta det lugnt nar jag kommer hem och tillbringa tid med maken. Far jag till nagon traning alls sa ar det en bonus men bloggandet gar bort. Traningen ar for mig nagot njutbart och nagot jag vill langta efter, men nar jag har kommit hem pa kvallarna har jag inte haft den minsta tanke pa traning utan har bara kant ett behov av att ta det lugnt, ata och stressa av. Jag vet ju att sana har projektoppar inte ar for evigt och da ar det ju bara att bita ihop och halla ut. Tids nog kommer jag tillbaks till traningen och bloggandet och det ser jag verkligen fram emot. Som det ser ut nu kommer det att fortsatta vara ratt intensivt i nagra veckor till men vi far se hur jag kan styra upp det har pa basta satt.
Helt inaktiv har jag dock inte varit den har veckan; lyckades fa ihop 3 loppass (varav 2 under helgen) och en veckodos pa 35 km. Ironiskt nog marker jag hur viktig traningen ar nar jag jobbar sahar intensivt. Men det ar som sagt jattesvart att ladda om nar man kommer hem utarbetad, och man vill bara satt sig i soffan och slippa tanka. Ni som har barn och jobbar heltid i kravande jobb har min fulla beundran, det ar verkligen otroligt hur man kan fixa sant har och fa det att ga runt!
Sist men inte minst - NY Marathon - lycka till alla ni som springer idag. Jag hoppas och tror pa personliga rekord for er alla!!
Helt inaktiv har jag dock inte varit den har veckan; lyckades fa ihop 3 loppass (varav 2 under helgen) och en veckodos pa 35 km. Ironiskt nog marker jag hur viktig traningen ar nar jag jobbar sahar intensivt. Men det ar som sagt jattesvart att ladda om nar man kommer hem utarbetad, och man vill bara satt sig i soffan och slippa tanka. Ni som har barn och jobbar heltid i kravande jobb har min fulla beundran, det ar verkligen otroligt hur man kan fixa sant har och fa det att ga runt!
Sist men inte minst - NY Marathon - lycka till alla ni som springer idag. Jag hoppas och tror pa personliga rekord for er alla!!
11 comments:
Läs gärna the science of runnings (länk från min sida) inlägg om hur willpower är en uttömlig källa - mycket tänkvärt och stämmer väl in på den bild du ger.
Skickar över lite positiv energi till dig Petra från kalla Göteborg!
OCH 35 km, det är inte dåligt ;-)
Tre pass är verkligen inte dåligt om du känt så där!
Mitt tips är med att dra ner på träningspassen och bara göra LITE.kanske inte ens springa utan göra något annat. Rätt som det är kommer inspiration och ork tillbaks. Och du, du äter väl ordentligt på e.m. så det inte är DET som gör att du är trött? (Ser fram emot del 3 med men ingen stress! Jag väntar!)KRAM
Anneliten - tack for tipset och lanken, ska kolla in det!
Eva - gulliga dig, det mottages tacksamt!
Ingmarie - visst kommer maten i klam ocksa, det kan jag inte komma ifran! Ska forsoka tanka pa vad jag kan gora for att planera battre (pa sondagar tex) innan arbetsveckan borjar. Stor kram tillbaks!
Det är inte möjligt att göra bra ifrån sig med allt man gör, så du gör helt rätt i att använda din begränsade lediga tid till det du vill. Och din träning verkar ändå inte vara fy skam!
Och bloggen kan man alltid komma tillbaka till... inte stressa över att man inte hinner skriva inlägg, svara på kommentarer, kommentera på andras bloggar.
Ha det toppen!
Hej Petra!
Jag prioriterar också bort bloggandet om det behövs så jag förstår dig fullständigt.
Hoppas att det lugnar ner sig och att du får upp motivationen snart igen.
MVH
Sofie - ja nagonstans maste man hitta balans och finns inte tiden sa kan man tyvarr inte gora nagot at det.
Lennart - tack, hoppas det lugnar ned sig lite snart!! Grattis till en superprestation pa maran!!! Var inne och kollade pa din blogg flera ganger efter sondagen, var sa himla nyfiken. Vilket jattebra resultat!!
Tack för lyckatillet! Alla andras positiva tankar bidrog säkert till det fina slutresultatet.
Kan man vinna något på att inte blogga så tycker jag att det kan anstå. Själv har jag nu äntligen kunnat låta bli i några dagar efter ett obarmhärtigt dagligt tvång.
Morgan - herregud, det tycker jag du gor helt ratt i!! Du ar ju (har ju varit kanske i skrivandes stund) i NY och har sprungit ett jattebra marathon! Lat inte bloggtiden eller forkastningen darav, stressa dig utan njut av din prestation och se till att turista lite!! (om du ar kvar i NY alltsa)
Det blev några bloggfria dagar, men nu är jag tillbaka.
Harligt Morgan och det gjorde du helt ratt i! Jag tittar forbi pa bloggen senare!!
Post a Comment